Sabbatsbergs brunnslasarett blir sjukhus
Brunnsläkaren professor E. Gadelius hade år 1807 inrättat ett brunnslasarett, som låg lite avsides, mellan dammarna. Lasarettet var även det avsett för fattiga som fick fri bostad, kost och vård. Medlen erhölls genom insamling bland brunnsgästerna samt genom kollekt i Jakobs kyrka.
Området behöll sin lantliga prägel fram till mitten av 1800-talet. Befolkningen ökade från ca 90 000 invånare till 300 000 invånare vid sekelskiftet 1900. Behovet av sjukvård ökade och Sabbatsbergsområdet var redan etablerat.
På 1870-talet tjänade, som nämnts, det gamla värdshuset, Katarinahuset, som provisoriskt sjukhus medan Sabbatsbergs sjukhus byggdes. Sjukhuset ritades som en paviljongbyggnad av arkitekten Ernst Jacobson och stod klart 1879. Entrén låg mot Torsgränd med infart från Torsgatan. Runt sjukhusets paviljonger anlades en sjukhuspark för rehabiliteringen av patienter. Vasaparken styckades av från sjukhusområdet och anlades år 1898.
Sabbatsbergs sjukhus byggdes senare ut i riktning mot Dalagatan. Huvudbyggnaden byggdes 1914 ut med fler paviljonger. Huvudentrén flyttades till Dalagatan, som strax skulle byggas färdigt. Totalt fanns nu 819 sjukplatser. Vattenklosetter fanns i samtliga byggnader.
På bilden ovan ses sjukhuset mot sydväst, närmast med mur och entré mot Dalagatan, med vattnet i fonden och gasklockan till höger.
Högplatån, som sjukhuset byggdes på omgavs av murar, berg och staket. Muren längs Torsgränd byggdes i samband med sjukhusets tillkomst. Torsgatans murar, trappor och terrasser anlades år 1947 under ledning av stadsträdgårdsmästare Holger Blom.
Utbyggnaden fortsatte under 30- och 40-talen i utkanten av sjukhusparken. År 1968 påbörjades den sista stora utbyggnaden. Paviljongsjukhuset revs och ersattes av en ny huvudbyggnad. Den bebyggelse som uppfördes i utkanten, runt sjukhusparken finns kvar och används som kontor och olika institutioner.
Sjukhuset började tio år senare avvecklas. Akutverksamheten upphörde 1993, då verksamheten övergick i privat verksamhet, Sabbatsbergs närsjukhus. Denna verksamhet planerar åter för en utökning av antalet vårdplatser.
Eastmaninstitutet uppfördes för Folktandvården på 1930-talet. George Eastman, grundaren av Kodak, hade skänkt medel till byggnaden.
Den vårdande traditionen från mitten av 1700-talet lever vidare än idag, mer än 250 år senare. Sjukhusverksamheten finns kvar än idag, nästan 200 år efter.
Under 1970-talet planerades att Barnhusbron skulle ansluta till Rådmansgatans södra del. Barnhusbron anlades men övriga planer blev aldrig förverkligade. På 80-talet byggdes bostäder i den södra delen av Sabbatsbergsområdet, på den gamla kyrkogården, gasklockstomten.
Och på delar av det gamla sjukhusområdet byggdes 450 nya lägenheter av tre olika byggherrar under åren 2006-09, delvis på mark som en gång varit karpdammar. Där står också det redan efter två år kultförklarade "Guldhuset", uppfört av Sven-Harry Karlsson, ritat av Gert Wingårdhs arkitektkontor.
Referenser
Se avsnittet Inledning Sabbatsberg.