Förklaring: 1 Station T-Centralen, 2 Inrymning från Drottninggatan, 3 Inrymning från Vasagatan, 4 Bilramp, 5 Maskinhus, 6 Skyddsrummet, 7 Hiss
Skyddsrum under Norrmalm
Klara skyddsrum byggdes för att kunna skydda delar av regeringen och befolkningen i city vid ett eventuellt militärt angrepp mot Stockholm. Anläggningen är fortfarande skyddsrumsklassad och förfogar över 296 p-platser för främst långtidsparkering.
Klara skyddsrum ligger under Sergels torg, Klara kyrka och angränsande områden. Det har flera ingångar och är byggt i två våningar. Planformen är oval. Skyddsrummet kan inrymma 8 000 personer i händelse av krig eller annan fara. I maskinhuset finns bland annat fem stora generatoraggregat. När den allmänna elförsörjningen inte fungerar skall dessa aggregat kunna generera så mycket energi att anläggningen blir självförsörjande på all kraft och belysning. Om kriget hade kommit under 1960-, 70- eller 80-talen så hade 2/3 av riksdagens och regeringens medlemmar inkvarterats i en avskild del av Klara skyddsrum, medan 1/3 hade skickats iväg till ett bergrum på annat håll.
Klara skyddsrum har flera inrymningsvägar. Bredvid entrén till Riksbankshuset finns en ramp där man kan ta sig med bil ned till skyddsrummet, det syns inte mycket utifrån. Under trapporna (trappstegen är demonterbara) som leder från Drottninggatan till ”plattan” på Sergels torg finns en annan entré. Ytterligare ingångar finns från den gamla tunnelbaneingången bredvid Klara kyrka som är ombyggd för att leda rakt ner till skyddsrummet, dessutom från T-Centralens tunnelbanestation, från parkeringshus i Klarakvarteren och från Kungsträdgårdens tunnelbanestation. Stora delar av skyddsrummet används i fredstid som parkeringsgarage, bland annat Vattugaraget vid Vattugatan.
Källa: Wikipedia.se
Från biljetthallarna i vardera ände av T-centralen leder i fredstid dolda evakueringstrappor ner till skyddsrummet under Klarakyrkan. Det är tydligt utmärkt på 1957 års ritning över T-Centralen vid trapporna från Klara Västra Kyrkogata till spärr 15 i Vasagatans biljetthall.
Historierna kring Klara skyddsrum med alla dess evakueringsvägar är många och motsägelsefulla. Förekomsten av lastgator och andra parkeringsanläggningar under kvarteren gör att ämnet blir spännande; till exempel går det ju att köra ner i underjorden från Klara Östra Kyrkogata, bredvid Klarakyrkan, och komma upp vid Gallerian på Regeringsgatan. Närheten till en mängd riksdagsdepartement är en annan faktor som gör att det kanske ligger ett korn av sanning i det tidigare nämnda påståendet om en avskild del av Klara skyddsrum för 2/3 av riksdagens ledamöter och tjänstemän. Frågan är bara var, eftersom P-Klara/Vattugaraget var avsett för civilbefolkningen. Men, som skylten säger på porten till Riksbankens utrymmen under kvarteren kring Kulturhuset, så är det av uppenbara skäl inget som gemene man har med att göra.
Källa: hjak.se :: Kalla krigets historia
Skyddsrummet Hötorget är inget bergfast skyddsrum, d.v.s helt omgivet av berg, som exempelvis Katarinabergets skyddsrum eller Skyddsrummet Johannes, utan är utsprängt från ytan. Takets detonationsskydd utgörs av 0,5 meter betong som täcktes med en sprängmantel bestående av ett lager natursten/sprängsten med en tjocklek av 1,0 meter.
Anläggningen är uppdelad på nio sektioner med en total yta av 3 035 m². En del av skyddsrummet, vilket ursprungligen skulle användas till lagerlokal i fredstid, byggdes i två våningar, där den undre våningen skulle ge skydd åt varuhuset PUB:s anställda.
Utöver huvudinfarten från Sveavägen 17 (som är gemensam med Hötorgsgaraget) finns flera inrymningsvägar; tre från Hötorget och PUB har en direktingång från varuhusets källarplan. Ingångarna från Hötorget är dolda under några borttagbara luckor i torgets stenläggning. En av dem har senare byggts om till en vanlig trappa med överbyggnad, som används för allmänhetens tillträde till parkeringsgaraget. Skyddsrummet är i motsats till många andra äldre anläggningar fullt funktionsdugligt. Det senaste datumet på en del utrustning är från 1995. Idag (2012) tillhandahåller Stockholm Parkering här 69 p-platser. Intill ligger Hötorgsgaraget med 690 p-platser, som sköts av Q-Park. Hötorgsgaraget är dock inte skyddsrumsklassat.
Källa: Wikipedia.se
Skyddsrummet Johannes (även Philipsonsgaraget) är efter Katarinabergets skyddsrum Stockholms näst största skyddsrum för civilbefolkning. Det ligger under Sankt Johannes kyrka under Brunkebergsåsen på Norrmalm. Skyddsrummet har en yta av 7 400 m² och används i fredstid som parkeringshus med ingång från Regeringsgatan 109. När anläggningen invigdes 1955 var det världens första fullt färdiga atombombssäkra civila skyddsrum.
I september 1954 fastställdes en ny stadsplan för området som möjliggjorde anläggande av skyddsrum under Johannes kyrka och under delar av intilliggande gator och kvarter.
Byggnadsverket är ett så kallad "bergfast skyddsrum" och utfördes som en fristående bunker i två våningar inne i bergrummet. Huvudtunneln är cirka 170 meter lång med invändig bredd på 15,50 meter. Den södra delen består av två parallella tunnlar. Anläggningen sträcker sig i nord-sydlig riktning under Sankt Johannes kyrka och en del av kyrkogården. Förutom huvudinfarten finns flera inrymningsvägar via trappor, några är förseglade och öppnas först i akut läge, en av dem döljer sig exempelvis under gräsmattan i kyrkogårdens södra del. En annan gömmer sig bakom några större träportar i kyrkogårdens stödmur mittemot Kammakargatan 10, där flera breda trapplopp leder ner i djupet. I krigsfall kunde cirka 15 000 personer söka skydd här.
Källa: Wikipedia.se
Johannes kyrka
Brunkebergsåsen på Norrmalm har sedan 1800-talet schaktats bort eller sprängts ut och är numera tämligen ihålig. Nedre Norrmalms geografi förändrades radikalt från mitten av 1900-talet och två decennier framåt, då den s k Norrmalmsregleringen gjorde att den äldre och förfallna bebyggelsen i centrum revs. Den ursprungliga Brunkebergsåsen är idag mest märkbar i kvarteren kring S:t Johannes Kyrka som sedan 1955 vakar över ett av Stockholms större befolkningsskyddsrum nere i berget.
I Stockholm anlades under 1950- och 60-talen ett flertal skyddsrum med kapacitet för ett mycket stort antal människor. Det största byggdes i Katarinaberget på Södermalm, där upp till 20 000 personer fick plats. Katarinabergets skyddsrum är också det mest kända, men det var inte det första av sitt slag. Den 11 november 1955 invigde prins Bertil – vem annars, med tanke på hans gedigna motorintresse – Berggaraget under S:t Johannes Kyrka på Norrmalm. Bilismens framfart hade skapat ett stort behov av parkeringsplatser i Stockholms innerstad, och genom att inreda befolkningsskyddsrummen som parkeringsgarage fann man även en lämplig användning för dem i fredstid.
En annan historia är även de rykten som omger just denna del av Brunkebergsåsen och kvarteren här omkring. Ett rykte säger exempelvis att det finns underjordiska förbindelser till Skandiahuset på Sveavägen. Ursprungligen var det Försäkringsaktiebolaget Thules huvudkontor, vars direktör Alvar Lindencrona i största hemlighet utsetts av regeringen till ledare för den svenska motståndsrörelsen Arla Gryning på 50-talet. Organisationen placerade ett kontor i just denna byggnad tack vare de många kulvertar som sägs leda till andra viktiga lokaliteter i Stockholms stadskärna. Med tanke på hur många djupa hål som grävdes i centrum under 50- och 60-talen så är det väl inte orimligt att tänka sig att det även finns för allmänheten okända underjordiska utrymmen avsedda för både det ena och det andra. Men det är, som sagt, en annan historia.
Källa: hjak.se :: Kalla krigets historia
Referenser
hjak.se Kalla krigets historia
Wikipedia.se
Torbjörn Lörstad 2013