Kammakargatan 8 och några av invånarna
En kortare version av denna text har publicerats i boken "Hus med historier", som utgivits av Hembygdsföreningen å Norrmalm. Boken är recenserad i Dagens Nyheter den 27 april 2013.
I kvarteret Hägerberget bodde under tidigt 1800-tal sadelmakare, skomakare, timmermän, brandvakter, åkare, korpraler. Drängar och anställda inhystes i särskilda gårdshus, som låg tillsammans med verkstäder, stall, vedbodar och avträden.
Genom 1879 års stadsplanering ändrades namnet Johannes Norra Kyrkogårdsgränd till Kammakaregatan. Knappt hundra år senare ändrades namnet till Kammakargatan, utan e. På 1700-talet fanns endast sex kammakare i hela Sverige. Därefter tog industrin över tillverkningen av kammar.
Alfred R. Lundgrens karta över Stockholm, som graverats 1884 av Herman Markman, brukar kallas Stockholms första moderna. Johannesgatan såg ut som den gör idag. Kammakargatan 4-8 fanns med, men nr 10-12 saknades. Nedanför stupet,norr om Kammakargatan, är Tegnérgatan, som bestod av kåkar och trädgårdstomter.
Det långsträckta kvarteret Kammakargatan – Döbelnsgatan – Tegnérgatan - Regeringsgatan ägde 1793 bokhållare C.F. Hylting en stor del av som han donerade till Allmänna Barnhuset. 1831 köptes gården av lantmäteridirektören Lars Wilhelm Brandenburg, som hyrde ut lägenheter.
År 1879 köptes Hägerberget 5 av kommendörkapten Charles Eugène de Champs (1837-1917), bördig från Belgien. Köpesumman uppgick till 35 000 riksdaler riksmynt. Johannesgatan och Kammakargatan kom senare att skämtsamt kallas ”Champs Elysees” efter den berömda avenyn i Paris.
Det var tack vare de Champs stora framsynthet som området kring Johanneshöjden blev denna lugna, avskilda del av Stockholm. Många hade varit tvivlande till projektet att bygga bostadshus på Johannesgatan 20-28 och Kammakargatan 4-8. Det var däremot inte dåtidens intellektuella och konstnärer. Åtskilliga litteratörer har haft och har fortfarande sin hemvist i trakten kring Johannes kyrka. I en bilaga till denna uppsats finner man att även ett flertal arkitekter har bott i kvarteren.
Bygget stod färdigt 1881. de Champs anlitade ingen arkitekt. Hans byggmästare hette Johan Pettersson, född 1848. Husen tog vanligen tre säsonger att bygga.
Det var de höga hyrorna i dåtidens Stockholm, som avgjorde beslutet att bebygga den öde bergshöjden, där man tidigare odlade tobak. Framför fastigheten Kammakargatan 8, hade stått en tobakslada år 1874. Intill låg det gamla kapellet, som år 1890 ersattes av den nya kyrkan i tegelrött på Johannes och Jakobs kyrkogård (”Brunkebergskyrkogården”). Jakob och Johannes var gemensam församling 1674-1907, varefter Johannes församling avskiljdes och blev en egen.
Fastigheten Kammakargatan 8 är byggd som fyravåningshus. Husen har under senare år byggts till med en takvåning. Gathuset och gårdshuset är sammanbyggda.
I viss mån får man en inblick i livet förr genom att studera vilka hyresgäster som bott på Kammakargatan 8.
Eugenie Brummer, g. Steinmetz, 1846-1919, startade år 1882 den Brummerska skolan på Kammakargatan 8 med fyra lärarinnor och trettiotre elever i fyra klasser uppdelade i tre förberedande avdelningar (småskolan) med pojk- och flickklasser på varje nivå samt 8-årig elementarskola för flickor, den egentliga flickskolan. Skolan stannade där under åren 1882-1887 för att därefter flytta till Malmskillnadsgatan 41 vid Johannes Plan under 10 år.
I hörnan av Johannesgatan och Jutas backe låg förr en åkargård, som revs och där byggdes Brummerska skolans första egna hus som fortlevde där från 1897. Från 1940-talet har den efterträtts av Norrmalms kommunala flickskola, Anglo American School och senast den Internationella skolan.
Fröken Anna Whitlock påbörjade 1878 en undervisningskurs, senare skola för flickor på Kammakargatan 8. Den 15 september 1893 uppgick Whitlockska skolan i den nybildade Stockholms Nya Samskola med Anna Whitlock som föreståndare. Skolan hade 58 elever, som omfattade 5 klasser jämte en slöjd- och lekklass för 4-6-åringar. Skolan hade 1893-1905 namnet Stockholms Nya Samskola och därefter Whitlockska samskolan. Skolans adress var Kammakargatan 8 till 1913 därefter flyttade den till Eriksbergsgatan 8.
Ellen Key undervisade i skolan i kristendom, historia och svenska. På söndagsförmiddagarna höll hon mottagning med bokutlåning och egna utläggningar kring moral, samlevnad och kvinnors fostran. Inga Tidblad har i sina memoarer ”Som ni behagar”, 1966, berättat att i de flesta klassrummen stod höga vita eller gröna kakelugnar med nischer i, sköna att värma händerna på efter snöbollskrig på vinterrasterna. I fönsterkarmarna stod blomsterkrukor där eleverna satt rosenbönor eller planterat lökar. Vänliga fönster vette mot Johannes kyrkogård som var en älskad lekplats.
Några personer får illustrera livet på Kammakargatan 8.
Av dem som bott i gathuset
kan nämnas.
Konsthistorikern Axel Gauffin (1877-1964) bodde i början av 1900-talet här. Han blev sedermera chef för Nationalmuseum.
Arkitekten Carl Westman, 1866-1936, flyttade från sin Saltsjöbadsvilla 1928 till Kammakargatan 8 och bodde där till sin död 1936.
Tillsammans med Ragnar Östberg tävlade han om att få rita Stockholms stadshus; Östberg avgick med segern. Westman blev i stället arkitekten för Stockholms rådhus på Scheelegatan. Förutom många villor, främst i Saltsjöbaden och Djursholm, ritade han arbetarbostäder i Åtvidaberg. Därutöver har han ritat åtskilliga sjukhus och slutade sin bana som arkitekt i Kungl. Medicinalstyrelsen. Svenska Läkaresällskapets hus på Klara Östra Kyrkogata 10 anses som ett av de förnämsta jugendhusen i Stockholm, där Westman även designade möbler och inredning.
Enligt Per Wästbergs bok Kring Johannes (Höjerings förlag) så skulle under åren 1910-1918 Gustaf Molander, 1888-1973, ha bott på Kammakargatan 8. Men efterforskningar på Stadsarkivet visar att han vid den tiden bodde på Östermalm.
Bengt Gunnar Ekelöf (1907-1968) bodde på Kammakargatan 8 under åren 1914-1923. Han var ledamot av Svenska Akademien från år 1958 på stol 18 efter Bertil Malmberg. En utnämning som beredde honom mycken vånda..I brev till Ingmar Hedenius den 4 januari 1960 har Ekelöf skrivit,: ”…Jag som inte har minsta vana vid representation har f.ö. orsak förbanna den situation jag kommit i genom Svenska Akademien. Att ta på mig frack och sitta bild där tar mig 14 dagars motspänstig nervighet innan och 14 dars ruelse och inre filmning efteråt av vad jag misstänker mig ha gjort eller sagt i min egenskap av sedd utifrån och dubbelexponerad inifrån. Jag förmodar att ni som håller föreläsningar, träffar folk och går i processioner blivit vana vid det där, som för mig betyder en månads verkligt oarbete, utan vila. Hoppas kunna resa ifrån det i höst…” Han efterträddes av Arthur Lundqvist.
Det har sagts om Gunnar Ekelöf att han var Nordens största diktare.
Ekelöf växte upp i ett högborgerligt men känslomässigt fattigt hem. Hans föräldrar, som bodde på Kammakargatan 8, var Johan Gerhard och hustrun Valborg Charlotta von Hedenberg, 1881-1961. Fadern, född 1866, hade varit fondmäklare och blev på grund av syfilis psykiskt sjuk, en sjukdom som han hade haft sedan Gunnar var ett år. Han avled 1916. När sonen var knappt åtta år hade modern begärt skilsmässa, som dock inte fullföljdes. Först vid 15 års ålder fick Gunnar vetskap om anledningen till faderns sjukdom. Gunnar fick sitt första magsår när han var 19 år.
Modern gifte om sig 1921 med banktjänstemannen Gunnar Hahr och fick 1923 sonen Lennart. Det äktenskapet upplöstes 1958.
Gunnar Ekelöf gick först i Carlssons skola vid Sturegatan 38 och i gymnasiet i Nya Elementar vid Slöjdgatan. Han tog studenten 1926 och studerade därefter vid London School of Oriental Studies och året därpå läste han persiska vid Uppsala universitet. Hans barndom och skolår var inte särskilt lyckliga. De präglades av faderns sjukdom. Han har i en dikt berättat att fadern inte kände igen sin son utan har vid ett tillfälle kallat honom för Farfar.
Mormodern och Gunnars moster Hanna var de familjemedlemmar som han var mest fäst vid. Under åren 1909-1912 hette hans barnflicka Esther Jonsson. Om henne har han sagt att det var ”det enda mjukt moderliga väsen jag kände de åren”. Han skrev dikten ”Till Esther drunknad 1915”.
I ett av sina mest kända självbiografiska stycken En outsiders väg i Utflykter (1947), reflekterar Gunnar Ekelöf kring de villkor som gjorde honom till poet, och han börjar i sin ungdoms tunga solnedgångar.
Förhållandet till styvfadern och halvbrodern var spänt och inte särskilt gott, på grund av deras sympatier för nazismen.
Redan under barn- och ungdomsåren hade modern tagit honom med på flera så kallade ”bildningsresor” utomlands. Efter studentexamen 1926 vistades han i Paris en längre tid. Där umgicks han med tidens konstnärer och musiker, såväl franska som svenska. Han kunde vid den tiden ännu leva sitt liv som rentier, det vill säga han levde på räntorna av sin förmögenhet. I samband med Kreugerkraschen 1932 förlorade han en stor del av sin förmögenhet.
Han debuterade 1931 i tidskriften Spektrum, där han snart kom att ingå i redaktionen. 1932 debuterade han i bokform med diktsamlingen Sent på jorden, även den utgiven av förlaget Spektrum. Influerad av den då ganska okända surrealismen och med sina desperata galghumoristiska formuleringar fick den ett starkt negativt bemötande av dåtidens ledande kritiker, men har senare kommit att betraktas som ett av de mest banbrytande verken i svensk litteratur. Sitt genombrottet fick Ekelöf 1941 med ”Färjesång”.
Ekelöf är inte ihågkommen enbart som poet i klassisk mening utan kanske i än högre grad för den livsfilosofi som hans dikter uttrycker. Hans prosa är målerisk och sällsynt vacker. Ekelöf var även en flitig översättare av latinsk, engelsk och fransk lyrik och introducerade flera poeter för den svenska läsekretsen till exempel fransmännen Arthur Rimbaud, Marcel Proust, André Malraux och Guillaume Apollinaire.
Ekelöf erhöll många priser och utmärkelser. Han blev hedersdoktor vid Uppsala universitet, erhöll Bellmanpriset tre gånger, De Nios Stora pris och Nordiska Rådets litteraturpris. Han blev Gustaf Fröding-stipendiat 1952.
Han var gift tre gånger, sista gången med systern till hans andra fru. År 1958 föddes deras dotter Suzanne.
Ekelöf som i ungdomens dagar lagt grunden till sin alkoholism under sin Frankrikevistelse, hade under de sista åren svårt att skriva utan alkohol. En förstående och medkännande hustru brukade då smyga ner te i whiskyn/konjaken, allt för att Ekelöf inte skulle bli för full.
Gunnar Ekelöf avled av cancer i Sigtuna den 16 mars 1968.
Den som vill se ett par vackra porträttmedaljonger i gips över två hyresgäster på Kammakargatan 8 skall bege sig över gården, 4 trappor upp. Där hänger över entrédörrarna Gerda och Anton Bexelius. Innan de gifte sig så kallades Gerda ”vackraste flickan på Söder” (Gerda Charlotta Tollsten, f. 1871). De hade tidigare haft en charmant våning på Kammakargatan 4. Anton var grosshandlare i bland annat champagne. I samband med Kreugerkraschen förlorade han sina pengar och de måste flytta till en enklare lägenhet om fyra rum, kök och jungfrukammare.
Icke blott Kreuger var orsaken till de ekonomiska bekymren utan även spekulationer i norska pengar. Därtill var Anton Bexelius kanske lite för snäll, när han lånade ut tavlor, som han köpt av norrlandskonstnären Helmer Osslund, till en utställning. Han fick aldrig tillbaka sina tavlor. I familjen finns nu endast kvar två små tavlor. Måhända hade de blivit ratade att vara med på utställningen.
Likväl hade Anton Bexelius kvar ett litet lager champagne i husets källare – bakom lås!
Ett av Gerda och Anton Bexelius barnbarn, Birgit Helander, f 1921, kom att bli inackorderad hos dem från sina senare tonår.
Efter morföräldrarnas död har hon fått överta lägenheten och bott där som gift och med tre barn. Nu år 2012 bor Birgit kvar i sin lägenhet, som hon inte vill lämna för den strålande utsikten över Stockholm. Hon kan se fyra kyrkor och ända bort till Västerbron.
I samma våningsplan bodde Stina och Erik Fant. Stina var målarinna och Erik var arkitekt och hade sitt kontor på 2 trappor i huset.
På 3 trappor bodde en tid Sten och Gudrun Friberg. Han var född 1902, professor i ortopedi vid Karolinska institutet, vars rektor han var. De hade fyra barn. Om Gudrun Friberg kan berättas att hon var syster till skådespelaren Thor Modéen.
Sedan familjen Friberg flyttat till en större våning på Kammakargatan 4/6 flyttade Ekoparksspecialisten Richard Murray med familj in.
Den familjen efterträddes av Arne Wickberg, f 1909, med hustru Ebe, f. 1911, och deras barn Marianne, f. 1938, och Christer, f. 1943. Arne var försäljningschef i flygbolaget SAS. De bodde kvar till 1974, då Marianne bytte lägenhet med föräldrarna och flyttade in med maken Lars Thorell, som var sjökapten, och sönerna Staffan, f. 1967, och Michael, f. 1972. Totalt bodde familjen där i 48 år.
Till lägenheten mittemot hade Helle Cavallin, f. Rosencrantz, (1911-2004) flyttat 1967, när hon blev änka. Hon och hennes familj hade tidigare bott i gathuset sedan 1933. Familjen bestod av Sven, bankdirektör, en son och två döttrar. Den ena av döttrarna, Elisabeth Grate, är den kända bokförläggaren, som haft förmånen att ge ut en nobelpristagare, Le Clezio.
Under största delen av mitt liv på Kammakargatan bodde familjen Gibson i lägenheten under Helle Cavallins. Där var Rut Gibson, f Lindmark, (1883-1965), läkaränka från Sandviken och pianospellärarinna. Hon uppfostrade fem barn. Lägenheten hade tre stora rum, kök och jungfrukammare, därtill stora snedgarderober, så stora att de kunde användas som sovrum, tidvis, för pojkarna. Dottern Britta och hennes dotter Lotta, var de som slutligen övertog lägenheten. Kanske roligt att veta att Rut var syster till Knut Lindmark, som byggde såväl Katarinahissen som tunneln mellan Sveavägen och Birger Jarlsgatan, den under Brunkebergsåsen.
Till lägenheten under Wickberg-Thorell flyttade 1940 min mamma Olga Larsson, född Granbeck (1882-1964) och jag, Monica Granbeck, f Larsson, f 1920. Efter giftermål och skilsmässa har min dotter, Eva Granbeck, f 1947, och jag bott där, hon till år 1967 och jag till dess jag 1996 flyttade ett kvarter ner till Tegnérgatan. Det blev drygt 56 år.
Det kan noteras att antalet invånare i Johannes och Jakobs församlingar under åren 1850-1890 ökade från 3 000 till över 16 000. Idag har Johannes församling 11 600 invånare.
Källor
Stadsarkivet
Stadsmuseet
sv.wikipedia.org
http://www.albertbonniersforlag.se
Lill Thorén – Det hände vid
Per Wästberg – Kring Johannes
Gunnar Ekelöf – Promenader
Gunnar Ekelöf –
Gunnar Ekelöf – En självbiografi, efterlämnade brev och anteckningar i urval av Ingrid
Ekelöf
Carl Olov Sommar- Gunnar Ekelöf
Nordisk familjebok/Uggleupplagan
Monica Granbeck 2012
Bilaga
Enligt uppgift ur Stockholms Adresskalender för 1892 var följande personer mantalsskrivna i fastigheten:
Bang, Lars Fredrik, byggmästare, född 1851, och hans familj: hustru Elsa, f 1853, samt barnen Oskar Anton, f 1878, Ellen Maria, f 1876, Gustaf Fredrik, f 1881, Harald, f 1883, Lars, f 1886 samt pigan Emma Ottilia Blom, f 1885. Hyran var 4.000 kr per år.
Berglund, A, öfverstelöjtnant, Berglund , C.J.A, tjänsteman Berglund, H G F F, underlöjtnant
Rentier Christian Wilhelm Emil Flor, f 1829 i Holstein, Tyskland, med hustru Karolina L. f 1834, samt pigan Emma Kristina Törnqvist, f 1866. Hade varit brukspatron på Haddebo
Forssell, H, president,
Henriksson, B C, enkefru,
Hellström, A E, agent,
Kruse, Rosa Helena Kristina U, f. 1836, enkefru,
Lancken, R E von der, exped.chef,
Lancken, V G von der, öfverd.-assist.
Lindeberg, F V, bokförare
Olsson, J, advokatnot. i riksd.
Peterson, J A, brodös
Rosenbaum, M, hyrkuskverksföreståndare
Sillén, A W, f d rektor
Åkerlind. P E, agent
År 1901 var följande mantalsskrivna på Kammakargatan 8:
Andersson, Henning, tillskärare. Född 1872. Anställd hos Heurlin, Norra Smedjebacksgatan 22
Skomakaren Hans Olsson Ohlin, f 1861 med hustrun Maria B, f 1871 samt barnen Gertrud, f 1897, John, 1899 samt pigan Hilma Lovisa Larsson, f 1875.
Verkstad i butik Malmskillnadsgatan 5. Hyra 1.500 kr per år
Stockholms Nya Samskola hyrde skollokaler, 11 rum, på Kammakargatan 8. Hyra 6.200 kr per år
Lärarinnan vid Stockholms Nya Samskola Julia Ulrika Birgitta Markson Würtenberg, f 1863
Lektorn vid Högre Allmänna Läroverket å Södermalm Olof Gustaf Örtenblad, f 1854 med hustrun Cecilia C F, f 1862 samt barnen Stina f 1885, Gundel f 1890 samt pigan Maja Kajsa Gustafsdotter, f 1869, Hilda Sofia.
F d Hushållerskan Sofia Karolina Wretström f 1836
Sömmerskan Sofia Charlotta Öhman, f 1841
Kontorsbiträdet Euphrosyne Matilda Sofia Lindell, f 1860. Hyra 240 kr per år. Anställd hos C A W Foursén, David Bagares gata 21
F d Hushållerskan Johanna Andersdotter, f 1822
Sömmerskan Maria Elisabeth Börjesson, f 1868
Sömmerskan Anna Matilda Börjesson
Auditörs Enkan Rosa Helena Kristina Kruse, f 1836
Lärarinnan i Brummerska skolan Anna Sofia Alma Isabella Kruse, f 1874
Lärarinnan i Brummerska skolan Hulda Kruse, f 1876
Lärarinnan i Brummerska skolan Ellen Klara Charlotta Kruse, f. 1860
Lärarinnan i Brummerska skolan Anna Hildegard Maria Kruse, f.1861. Har skrivit ”Brummerska skolans historia: 1882-1929”. Utgiven 1930.
Sjuksköterskan Emma Nikolina Kruse, f 1866
Lärarinnan i Brummerska skolan Anna Louise Matilda Cederström, f 1872
Arkitekten Axel Johan Anderberg var skriven på Kammakargatan 4, men hade kontor på Kammakargatan 8.
1891-1898 uppfördes Operahuset efter tävling om ny operabyggnad av A Anderberg. (Ombyggt 1958-1961 av P Celsing, N Tesch). Naturhistoriska riksmuseet, uppfört 1915, är ritat av A Anderberg.
Brodören Elisabet Augusta Hansson, f 1859. Hyra 550 kr per år
Tapetseraresömmerskan Johanna Louisa Lundgren, f 1863
Arbetarenkan Emma Matilda Eriksson, f 1859 och dottern Hulda Maria, f 1881
Dekoratören Ivar Mauritz Teodorik Arpå, f 1861. Verkstad i detta hus. Hyra 1.200 kr per år
F d Underlöjtnanten Howard Carlos Tyko Grill, f 1817, med hustrun Marianne C, f 1833 samt fyra barn
Byggmästaren L F Bang med familj som bodde i huset redan 1891.
Agentenkan Matilda Sofia Maria Svedmark, f 1847. Hyra 1.700 kr per år. Barn: Johan Valfrid Lennart, f 1882, Stina, f 1882 samt pigan Tilda Maria Strömberg, f 1874 och Anna Karolina Bergström, f 1882
Brodösen Johanna Albertina Peterson, f 1855. Hyra 900 kr per år
Hushållerskan Anna Lovisa Peterson, f 1857
Studeranden vid Tekniska Högskolan Erik Walfrid Videgren, f 1879
Hushållerskan Elisabeth Charlotta Edlund, f 1853. Idkar parfymhandel Drottninggatan 65 A
Mangelidkaren Carl Gustaf Pettersson, f 1851, med hustrun Maria C. f 1853, barn: Maria f 1883, Agnes, f 1887 och Nils, f 1890
Handelseleven Carl Linus Pettersson, f 1881. Anställd hos Ernst Lind, Scheelegatan 8
Kontorseleven Emil Eriksson, f 1879. Hyra 800 kr per år. Anställd hos Nyman & Schultz, Skeppsbron 26
Typografen Carl Abel Franke, f 1879. Hyra 800 kr per år.
Anställd hos G Lindström, Jakobsgatan 18
Städerskan Ester Pettersson, f 1845
Städerskan Elia Maria Olaisson, f 1888
Sjuksköterskan Vilhelmina Albertina Larsson, f 1865
F d Amanuensen i Riksarkivet Ernst Adam Wallmark, f 1834 med hustrun Hulda A,f 1864, samt pigan Maria Wallin
Organisten i Mosaiska synagogan Carl Erik Emmanuel Åkerberg, f 1860 med hustrun Olga E. f 1864. Barn: Astrid, f 1896, Lars, f 1897, Anna, f 1899 samt pigorna Gerda Elisabet Kellgren, f 1871, Augusta Westerberg, f 1883, Anna Elisabet Öhlin, f 1885
Rentier Christian Wilhelm Emil Flor, f 1829 i Holstein, Tyskland, och hustrun Karolina, f 1834. Piga Emma Kristina Törnqvist, f 1866
Portvakten, målaren vid Jernvägens verkstäder Erik Larsson, f 1853 med hustrun Clara M, f 1847 samt pigan Ida Sofia Hedblad, f 1869. Hyra 1.500 kr per år.
Enligt mantalsskrivningsuppgifter för år 1922 hade Kammakargatan 8 följande hyresgäster:
Hedblad, Anna Sofia, f 1869,
von Köhler, Carl Herman Anders, f 1840, f d köpman. Hushållerskan Augusta Johansson f 1871
Hellhoff, Per Arvid, f 1849, f d postmästare, samt hustrun Adèle Cecilia, född Ossbahr
Santesson, Carin Aurore Sofia, f 1870, banktjänsteman i AB Göteborgs Bank
Medin, Karl Hidor, f 1879,VD i Gas- Och Koksverkens Ekon.fören. samt hustrun Signhild Emma Carola, f 1883, född Bergström. Barn: Torsten Karl Albert, f 1912, Signhild Ulrika Margareta, f 1914, Karl Herbert Joakim, f 1920. Tjänare: Nilsson, Jenny Maria, f 1887, Hedkvist, Nanna Elisabet, f 1892
Bergenzaun, Per Axel, f 1858, generalmajor f d kommendant i Boden samt hustrun Augusta Katarina Eugenia, f 1862, född Hallin och deras dotter Maria Margareta Wersäll, född Bergenzaun och hennes barn Bo Klas Axel Reinhold Wersäll, f. 1912, Margareta Elisabeth Charlotta Wersäll, f 1915. Tjänare: Larsson, Davida Paulina, f 1855, kokerska, Karlsson, Ester Viktoria, f 1895, husjungfru
Fogelmark, Gunnar Emil, f 1880, jur.kand. VD i Isaac Marcus boktryckeri samt hustrun Kate, f 1893, född af Ugglas och deras son Stig Fredrik Ugglas Gunnarsson, f 1916. Tjänare: Berglund, Anna Ottilia, f 1896, kokerska, Hammar, Lilly Maria, f 1905, husjungfru. Inackorderade skolbarn: Olivecrona, Marianne, f 1909, Olivecrona, Stig Ludvig Ugglas, f 1913
Hahr, Gunnar, f 1893, banktjänsteman samt hustrun Valborg Charlotta, f 1881, född Hedenberg, Ekelöf, Bengt Gunnar f 1907 09 15 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm. Hembiträdet Carlsson, Ida Vilhelmina, f 1876
Boende i gårdshuset:
Andersson, Anders, f 1877, brandman samt hustrun Edit Maria, f 1887
Pettersson, Sven, f 1856, diversearbetare samt hustrun Augusta Viktoria, f 1854 och dottern Cecilia, sonen Mattias samt brandmannen Jansson, Carl Ivar, f 1888
Sjögren, Anders Gustaf, f 1851, byggmästare samt hustrun Kristina f 1848, född Ohlsson, och dottern Karolina (Karin) Elsa, f 1889, kassörska samt Gjörloff, Olga Maria, f 1892, jur.kand, amanuens i Kungl. Finansdepartementet och Kungl. Patent- och Registreringsverket
Wiklund, Adolf, f 1879, operakapellmästare samt hustrun Ingrid Viola, f 1880. Barn: Inga Margareta, f 1913, Tore, f 1916. Tjänare: Olsson, Eva, f 1900.
Mellbin, Bertil Herman, f 1878, grosshandlare samt hustrun Elsa Sally Karolina, född Högfeldt. Barn: Helge Oscar, f 1918, Bertil Lennart, f 1919
Högfeldt, Sally Amanda Karolina, f 1846, född Löfgren, militäränka
Petterson, Johanna Albertina, f 1855, brodös. Inneboende: Hornvall, Anna Vilhelmina Alfrida, f 1866, tjänsteman i Brand- & Lifförsäkringsbolaget Svea. Andersson, Anna Charlotta ”vistas här för studier vid Ateneums seminarium”.
Pettersson, Anna Lovisa, f 1857, privatlärarinna
Roesler, Hedvig Sofia, f 1834, född Nikander, Fellenius, Agnes Elisabet Sofia Julie, f 1867, född Roesler, frånskild, Jönsson, Alma Anna, f 1862, född Nordholm, hembiträde
Skaar, Eilif, f 1886 (norsk undersåte), exportchef i AB Svensk Filmindustri samt hustrun Maria Pauline, f 1890. Barn: Aslaug och Astrid, f 1912, Nils Eilifssön, 1915, Dag Eilifssön samt Söderberg, Linnéa Katarina, f 1899, barnsköterska, Pettersson, Ester Henriette, f 1894, kokerska
Landgren, född Braus, Maria Elisabeth, f 1874, ingeniörsänka. Barn: Karl Fritjof Johannes f 1901, Svea Ester, f 1903, e. kontorsskrivare i Stockholms Läns Sparbank, Lydia Margareta, f 1905, Eva Hildegard, f 1906
Winther, Gust. Dan, f 90, tjänstman i Sv. Allm. Landtbrukssällskapet, Klara Östra Kyrkogata 12
Möller, Elsa Constance Antoinette, f 1900, anställd i Riksgäldskontoret
Lundholm, Gustaf Waldemar, f 1883, vice direktör, samt hustrun Selma Maria, f 88, född Wennersten. Barn: Birgit, f 1912, Ingrid f 1915, Eva, f 1917, Hembiträde: Johansson, Hildur Maria, f 93
Marcus, Max Moritz, f 1879, delägare i firma B Berendt Ior S C, Hustru: Hilma Eleonora, f 1874, född Sachtleben. Söner: Björn, f 1907, Gunnar, f 1917 samt jungfrur: Johansson, Hilda Elna Helena, f 1894, och Johansson, Elsa Dorothea, f 1904.
Från 1923 års mantalsskrivningsuppgifter kan noteras att Hedblad, Ida Sofia f 1869 nu står som portvakt.
Nya hyresgäster är:
Brithelli, Sigrid Amalia, f Hellhoff, f 1855, amanuens vid Karolinska Institutet
Läth, Svea Arvida Viola, f 1898, kontorist
Eriksson, Helfrid Wendela, anställd vid Bankirfirman S Julin, Hamngatan 8
Fellenius, Agnes Elisabet Sofia Julia. f 1867
Jonsdotter, Lina, f 1866
Dufwander, Robert, f 1861, ingeniör och hustru samt fyra döttrar, födda 1904, 1906, 1908, 1917
Sandström, Nils Johannes, f 1889, jur.kand.
Lundholm, Gustaf Waldemar, f 1883, direktör och hustrun Selma Maria, f 1888 samt 3 döttrar
Lundkvist, Emma Kristina, f 1893, hembiträde
Cronstedt, Ruth, grevinna, f af Grubbens, f 1886 samt döttrarna Lillieskiöld, Ruth Hjördis, f 1910 och Cronstedt, Ruth Astrid Margareta, f 1911.
Hyresgästerna på Kammakargatan 8 var enligt mantalsuppgifterna år 1954 följande:
Cavallin, Ingrid, f 1871, änkefru
Ljunge, Thor, f 1899, portvakt, och hustrun Eva, f 1897 samt Thor-Georg, f 1934
Groth, Carl Erik, generalläkare, f 1905 och hustrun Harriet, f Wachtmeister, f 1907 samt två söner
Cavallin, Sven, f 1898, bankdirektör och hustrun Helle, f Rosencrantz, f 1911, samt barnen Margaretha f 1934, sonen Christian, f 1938, och Elisabeth, f 1940
Molander, Gustaf, f 1909-1983, fil.lic. regissör, samt hustrun Anna Elisabet, f Wellen, f 1905. (död 1952?) samt barnen John Harald och dottern Hedvig. Budnick, Ruth Karoline, f Ohlhoff (i Tyskland), hembiträde
Nobel, Eva, f 1935, inflyttad från Finland, Nobel, Peter, f 1931, inflyttad från Finland
Tiselius, Magnhild, f 1879, änkefru och sonen Alv, f 1915
Löwegren, L.E. f 1894, assistent hos Stockholms stads Arbetsmarknadskommission
Nybom, Herman, f 1882, f direktör , och hustrun Selma Sofia, f Lindqvist, från Finland, f 1883, och döttrarna Carmen f 1904, 1:e kontorsskrivare i Stockholms Stads Barnavårdsnämnd och Barbro, f 1908, skrivbiträde i Kungl. Tullverket
Dahlman, Carl, f 1911, 1:e byråassistent i Flygförvaltningen och hustrun Agnes, f von Axelson, f 1911, samt barnen, f 1942 och 1945 och barnen f Snellman (i tidigare gifte) f 1935 och 1937
AB Dimex och Gasab Delfinen garagerörelse, Bellmansgatan 26
Roesler, Gertrud Katarina Birgitta Marie, f Åstedt, f 1890, änkefru , samt Johnsson, Augusta, f 1887, hembiträde på Johannesgatan 22, Roesler
Gibson, Rut, f Lindmark, f 1883, pianolärarinna, hyra 2 600 per år, Gibson, Britta, f 1916, konsulent samt Tanskanen, Sirpa, f 1937 från Finland
Larsson, Olga Georgina, f Granbeck, f 1882 hyra 2 500 per år, Eriksson, Birgit Monica, f Larsson, f 1920, 1:a amanuens hos Svenska Läkaresällskapet och dottern Eva Margareta, f 1947
Almström, Knut, f 1873, f disponent och hustrun Emmy, f 1883 samt sonen Nils f 1930, Wenberg, Ulf Otto Hugo, f 1931, teknolog
Wickberg, Arne, f 1909, försäljningschef SAS, och hustrun Ebe, f Roth, f 1911 och barnen Marianne, f 1938, Christian, f 1943, hyra 3 300 per år
Bexelius, Gerda Charlotta, f Tollsten, f 1871, änkefru samt Westling, Hanna Adela, f 1912, hembiträde och Högselius, Linnéa, f 1893 från Ryssland
Fant, Erik, f 1889, arkitekt, och hustrun Stina, f Nordvall, f 1898, målarinna. Erik Fant hade även sitt arkitektkontor i huset, 2 tr.
Enligt Röda Boken fanns följande hyresgäster år 1966:
Cavallin, Sven, bankdirektör
Eriksson, Monica, första amanuens
Fant, Stina, målarinna
Fredelius, Bo, kammarrättsråd
Gibson, Britta, fru
Groth, Carl-Erik, generalläkare
Holm AB, Franz, hovjuvelerare, juvelkontor, chefskontor
Håkansson, Karl Erik
Japon External Trade Organization (Jetro) Sugio Hatanaka
Jonasson, Selma, fröken
Lagerling, Alf, direktör
Lagerling, Björn. jur.stud.
Laurin, Göran
Leithoff, Birgit
Nybom, Carmen
Sandberg, Kajsa, teknolog
Tiselius, Magnhild, fru
Waldenberg, Tore
Wemming, Nils, major
Wickberg, Arne, direktör
Uppgifter gällande år 1973:
Fant, Stina – flyttat till Oxenstiernsgatan 23
Wemming, Nils Valdemar, f. 1899
Wemming, Anna Margareta, f. 1913
Nybom, Carmen Helmi, f. 1904
Laurin, Lars Göran, f. 1906
Laurin, Ann Gret, f. 1909
Widmark, Tor Elov, f. 1908
Waldenberg, Tore Gustaf Olof, f. 1908
Waldenberg, Hilden Tyra Margarete, f. 1912
Wickberg, Arne Waldemar, f. 1909
Wickberg. Ebe, f. 1911
Cavallin, Helle, f. 1911
Lundgren, Berndt Gustaf f. 1912
Fredelius, Bo Bertil, f. 1913
Fredelius, Gerd Heloise, f. 1917
Fredelius, Lars Peter,f. 1953
Fredelius. Björn Bertil, f. 1945
Lagerling, Alf Johan Åke, f. 1915
Lagerling, Ingeborg Alfhild Viola, f. 1921
Tiselius, Alv Daniel, f. 1915
Gibson, Britta Rut, f. 1916
Gibson, Charlotte, f. 1955
Håkansson, karl Erik, f. 1917
Håkansson, Maj-Britt Svea Ingrid, f. 1919
Granbeck, Birgit Monica, f. 1920
Leithoff, Birgit Helfrid, f. 1921
Leithoff, Thomas Peter, f. 1956
Bolinder, Marion Dale, f. 1929
Bolinder, Peter Olof, f. 1956
Bolinder, Louise Margaret, f. 1960
Bolinder Caroline Maria, f. 1964
Karnell, Gösta Gunnar Wilhelm, f. 1934
Karnell, Ingrid, f. 1932
Uppgifter ur Röda Boken gällande år 1980
Barfvestam, Ulla Britt, fru
Björk, Peter
Blicke, Michael, studerande
Bolinder, Peter, studerande
de Geer, Jan-Carl, civilekonom
Döhmers, Gunnar, direktör
Audit Revisions- & Bokföringsbyrå Gunnar Döhmers
Gibson, Britta, fru
Granbeck, Monica, nämndsekreterare
Håkansson, Karl-Erik
Juridicialis AB
Karnell, Gunnar
Lagerling Fastigheter, Alf
Lagerling, Viola, fru
Leithoff, Birgit, fru
Tiselius, Alv
Wemming, Nils, major
Vinterlandet AB
Cavallin, Helle, fru
Eriksson, Bengt, konsulterande ingenjörsbyrå
Fredelius, Gerd, avdelningsdirektör
Thorell, Lars, sjökapten
Arkitekter
Det kan vara väl värt att notera att många kända arkitekter har bott i denna omgivning. Några av dessa är:
Axel Anderberg, Kammakargatan 4 och 8. Kungliga Operan, Naturhistoriska riksmuseet
Ferdinand Boberg, Kammakargatan 12. Rosenbad, Posthuset (Vasagatan). LO-borgen, Biologiska museet
Isak Gustaf Clason, (1856-1930) Kammakargatan 10. Professor vid Kungl. Tekniska Högskolan, byggnadsråd i Kungliga Byggnadsstyrelsen, Nordiska museet, Östermalms saluhall, Hallwylska palatset. Son: Clason, Isak Gustaf (1893-1964). Bodde på Kammakargatan 10 som barn.
Erik Fant, Kammakargatan 8. Kyrkoarkitekt
Aron Johansson, Tegnérgatan 7. Riksdagshuset
Erik Lallerstedt, Kammakargatan 12. Kungliga Tekniska Högskolan
Erik Gustaf Lundgren, Kammakargatan 10
Sven Markelius, Kammakargatan 4. Stadsplanedirektör
Sven Silow, Kammakargatan 14. Slottsarkitekt
Carl Westman, Kammakargatan 8. Kungliga Medicinalstyrelsens byggnadsarkitekt, Stockholms rådhus, Svenska Läkaresällskapets hus
Ragnar Östberg, Tegnérgatan 13. Stockholms stadshus, Patent- och Registreringsverket (Valhallavägen), Sjöhistoriska museet
Arkitekter som inte bodde här:
Cyrillus Johansson, ritade Kammakargatan 14
Carl Möller, ritade Johannes kyrka.
Ernst Stenhammar, ritade kvartershörnet Tegnérgatan-Döbelnsgatan