Holländargatan
De första namnen på Holländargatan har varit Beridare Bahns gata och S:t Olofs Västra kyrkogata efter kappellet S:t Olofs, som revs 1774. Till mig sa någon att Holländargatan fått sitt namn för att det stod några väderkvarnar, sk holländare, uppe på Observatoriekullen. Men så var det inte alls. Holländargatan fick sitt namn 1650 av en man som hette Dijrick Djiricksson. Han hade kommit från Holland och byggt sig en ganska pampig kåk i slutet av Holländargatan
Djiricksson, som allmänt kallades holländaren, var mycket känd i staden och så fick gatan sitt namn. Officiellt 1660. Holländaren lär även efter som död spökat i Spökparken. Flera studenter hade sett honom gå omkring i parken i storstövlar, precis som när han levde. Att samtliga studenter var uttröttade efter studierna i osteologi och pluggandet av benknotor, kanske bidrog till denna spökhistoria.
Enligt Stadsmuseet hade Holländargatan förr i tiden ovanligt många stenhus. Träkåkar var ju det vanligaste i staden. Vi börjar vid Hötorget. Holländargatan nr 1, mot Kungsgatan har huset nr 48, där jag jobbade på 50-talet. Huset har byggts till och byggts om flera gånger. Det är ett rent kontorshus. Akademibokhandeln har nu största biten mot Holländargatan och ett inhyrt kafé och konditori.
Sedan utefter Holländargatan följer en restaurang, mycket omtyckt av engelsmän, skottar och andra turister tack vare ett stort utbud av olika ölsorter. (Ombyggnaderna okända.) Annars skulle nog inte denna restaurang kunna överleva – för tvärs över gatan i nr 2 ligger det enorma matpalatset Kungshallen.
Där finns serveringar i tre plan för ätande, gående, stående och sittande. Man kan ta rulltrappan ner till olika Kebab-barer eller stanna i gatuplanet som har det största utbudet. På sommaren kan jag rekommendera att sitta utanför, med en fika, och studera folk, som jäktar förbi. Altaner för allmänheten finns även 2 trappor upp i huset, samt utefter H kontos i hela huset.
När jag cirkulerade här på 50-talet var det Tempo som dominerade. Ett välbesökt varuhus i ett plan. Tempo fanns överallt i alla städer. De flesta i Stockholm. Det var som sagt i ett plan med någon slags upphöjning längst in i butiker, ett par trappsteg, med enklare klädesplagg. För övrigt var det diskar i långa rader med krims-krams, sybehör och dylikt.
Men sedan revs hela rasket och man grävde sig ner och byggde upp och det blev matställenas matställe Kungshallen. Även här bara kontor, inte en enda lägenhet i det numera höga huset. När man letar längre tillbaka i tiden i gamla böcker och kartor står det ofta ”avriven tomt” och för mig syns det som, rivet och ännu inte uppbyggt.
Så har vi Holländargatan nr 3-5 med City Akuten och City Röntgen Hötorget. En välbesökt sjukakut, där taxibilarna avlöser varandra på Apelbergsgatan stup i ett med patienter. I Stadsmuseets böcker endast beskrivet ”avriven tomt”. Likadant med andra sidan; Holländargatan nr 4-6. Där huserar nu Apoteksgruppen i flera våningar med ett enormt apotek i bottenvåningen. I skyltfönstret uppmuntras man med somriga bilder till organdonation och texten ”kom bara in och skriv på”. Just nu är vaccinationer på tapeten.
Hela kvarteret mot Olof Palmes gata och den överbyggda promenadgången ägs av IF Metall, som har kontor, egna eller uthyrda, samt konferenslokaler.
Kvarteret som börjar med nr 7 på Holländargatan har en päls- och skinnaffär. Där har i detta ganska nya hus redan varit olika affärsrörelser, bl a musik- och skivaffärer. Det ligger lite avigt till. Få se hur länge denna skinnbutik klarar sig. De har rea och nedsatta priser titt som tätt. Bostäder i hela huset.
Sedan följer ett lite skabbigt hus med resebyrå, asiatisk diversehandel, restaurang och en trappa upp massageinstitut. Lite förfallet till skillnad från Holländargatan nr 11-13, som börjar med Centralbadet. Huset har en mycket vacker port. En halvnaken flicka på vardera sidan, ornament och slingor runt huset.
Det var Wilhelm Klemming som ivrade för en badinrättning. Han hade köpt Hårlemanska gården på Drottninggatan och ville göra park och badhus. 1901 dyker de första skisserna upp i dagstidningarna. Det skulle bli en fantastisk trädgård, med porlande bäckar, karpdammar, levande änder och svanar. Invigningen ägde rum 1904. Alltihop finns kvar än idag, betydligt nedtonat.
Mot Holländargatan hade man en biljettlucka och ingångar till småbutiker och en raksalong, för damerna en frisersalong. Det var mycket påkostat med marmortrappor och orangerier. Jättefönster som släppte in ljus över den stora simbassängen, där man hade tävlingar i hopp och simning. Man hade 1:a, 2:a och 3:e klassens bad, med stora prisskillnader. Antagligen var 3:e klassens bad det som i folkmun nämndes som folkbadet.
Stora renoveringar har gjorts under årens lopp. Holländargatans affärer har fått stryka på foten. Tennisbanorna uppe under taket har blivit kontor. Skötseln av karpar, änder och svanar var det första man drog in på när kostnaderna för badet sköt i höjden. Det finns flera fina böcker om Centralbadet. Detta bad som är över 100 år och fortfarande används.
Men nu skall vi gå vidare utefter Holländargatan. Tillbaka till hörnet Holländargatan och Olof Palmes gata, Holländargatan nr 8-12. Byggår 1887-88. I hörnet har det varit en vinfabrik och tryckeri och nu senast en asiatisk butik. Hela hörnan är utbrunnen, men ska renoveras och butiken återkomma. Till dess kan ju kunderna gå snett över gatan där de har ungefär samma sortiment i den butiken. Bostäderna uppe i huset berördes ej av branden. De moderniserades radikalt 1939 och ytterligare en gång efter det.
I Holländargatan nr 10, byggår 1833, bara bostäder. Men nu är resten av kvarteret helt urblåst, nästan bara väggar och tak är kvar. Praktikertjänst äger alltihop och bygger om och renoverar.
Mittemot – hörnet Adolf Fredriks kyrkogata - i Holländargatan nr 13 håller Vårdförbundet till. Det är ett fyrkantigt grått hus. Till skillnad från deras granne Centralbadet inte en utsmyckning. Ombyggt och renoverat flera gånger sedan det byggdes 1888-1892. Det märks på alla smårum, långa gångar och prång En liten gård, en rökruta, men på taket en altan. Färgglada möbler piggar upp lokalerna, där jag fick tillträde.
Holländargatan nr 15 är ännu ett hus som liknar en fyrkantig låda. Ommålat för några år sedan i en blåaktig ton. Husets släta yta utan fönster i nedervåningen mot gatan, inbjuder till grafitti i stor skala. Konstverken avlöser varandra beroende på hur ivriga klottersanerarna är. I husets mitt finns en rund gård. Kontor i hela huset. Praktikertjänst är ägare.
Nu är vi framme vid Wallingatan och Holländargatan nr 17. Huset byggdes 1799-1800 av byggherren Abraham Westman. Den kallas allmänt Westmanska palatset och har en påkostad port med lite slingor och kransar. Utsmyckning runt fönstren. Huset har ägts av Tandläkarhögskolan och Socialstyrelsen. Nu konferenser och kontor. Tråkigt nog har man asfalterat den lilla gården i husets mitt och ställt dit lite blompottor i cement.
Mittemot ligger Adolf Fredriks kyrka. Från början ett träkapell byggt 1674, S:t Olofs kapell. Det revs 1774. Då stod redan nuvarande kyrka på sin plats. Den var färdig 1773. Redan våren 1776-1783 gjordes ombyggnader och tillbyggnader. Likadant 1816-1829. Ytterligare förbättringar är gjorda, senast 1996-1997.
Den mycket vackra kyrkan är ritad av Carl Fredrik Adelcrantz. Altarreliefen är gjord av Johan Tobias Sergel och är ett av hans förnämsta verk. Altaret, skulpterat med dekor efter Adelcrants ritning, tillkom 1774. Predikstolen, färdig samma år, efter Adelcrantz' förslag, försågs med bildhuggerier av Per Ljung.
En minnestavla över kyrkans historia, ritad av Ragnar Östberg, finns att beskåda. Vill man fördjupa sig ytterligare i kyrkans historia rekommenderar jag en skrift av Mats Bergman, som är mycket utförlig.
Kyrkogården upptar hela kvarteret. Ett flertal kända personer vilar här. Tobias Sergel, Elias Martin, Abraham Westman, Sven Hedin, Hjalmar Branting, Anders de Wahl, Olof Palme med flera.
Holländargatan nr 16 är Adolf Fredriks pastorsexpedition. Byggt 1908-1910. Ett mycket vackert hus. Både kontorslokaler och bostäder har renoverats flera gånger, man trots all modernisering har man lyckats behålla snickerier och beslag.
Holländargatan nr 18 är smålägenheter byggt för gamla i församlingen. 1938-1939 är byggåret. Tidigare ”avriven tomt”. Holländargatan nr 20 byggt 1890 med stora lägenheter. 1970-1973 byggdes det om till kontor. Likadant med 21A, byggår 1884-1885. Men 21B är byggt 1991. Det färskaste huset på gatan.
Här kommer nu på båda sidor på Holländargatan gamla hus som byggdes 1880 till 1885 och som renoverats och blivit kontor. Till exempel nr 24; byggt 1857, renoverat 1975. Nr 26; byggt 1881, renoverat 1976. Nr 27; byggt 1882, renoverat 1934 med hiss.
Holländargatan nr 29; byggår 1882-1884, först med affärer i bottenvåningen som 1916 gjordes om till en plåtverkstad. Holländargatan nr 31; byggår 1915-1916, affärer i bottenvåningen, flera renoveringar. Holländargatan nr 33; byggt 1911-1912. I många av de här husen har Stadsmuseet bara skrivit renoverat eller okänt renoveringsår.
Holländargatan nr 32 i hörnet Rådmansgatan ligger före detta Stockholms högskolas kårhus. I Stadsmuseets handlingar står det fd men undrar jag om det stämmer. Där är livaktigt både nätter och dagar. Handelshögskolan är ägare numera. Det är byggt 1935-1937. Ett påkostat hus, mycket glas och trä. I hallen som kallas Prinsens Hall en målning av Prins Eugen. Gården är tråkigt nog cementbelagd. Vid senaste tillbyggnaden (Kårhuset) försvann utsikten för min granne. Från sin balkong kunde hon njuta av utsikten över staden. Nu ser hon bara en hög glasmodul.
Holländargatan nr 36 är bostäder i hela huset och har aldrig varit annat. Holländargatan nr 38, som är sammanbyggt med ”mitt hus” nr 40 står på mark som 1769 hade träkåkar med bostäder. 1874 kom färg- och fernissfabriken Klint o Berhardt o Co. 1939 flyttade fabriken till Sickla. Kontor och lager blev kvar till 1980. Då revs alltihop. 1979 började Holländargatan nr 38 och 40 byggas. 1983 flyttade de första familjerna in.
Holländargatan nr 35-41 tillhörde Stockholms högskola med Spökparken och Spökslottet. Högskolan togs i bruk 1909. På tomten fanns teknologernas kafé ”Petissan”. Det är flyttat till Skansen. Spökslottet och parken har en egen liten bok med skrönor som rekommenderas.
Observatorielunden. Observatoriet byggdes 1784-1753. Arkitekt var Carl Hårleman, byggherre Vetenskapsakademien. Det tillkom egentligen för att Uppsala byggt ett observatorium och Stockholm ville inte vara sämre. Det gjordes omfattande förändringar, såväl interiör som exteriör 1800. Inför solförmörkelsen 1915 byggdes lilla tornet. Flera hus med skiftande historier står däruppe på höjden. Flera böcker har skrivits om dessa. Rekommenderas.
Kerstina Brehmer 2012