Adolf Fredriks församlings
gamla skolhus 300 år
I Mats Bergmans häfte om Adolf Fredriks kyrka finns ett kort avsnitt om skolhuset.
Där nämns att skolhuset 1928 uppläts till Fattigvårdsstyrelsen. I samband med en redovisning av skolhusets historia inom Forskningscirkeln Norrmalms historia inom projektet Äldre boendedesign väcktes frågan om omständigheterna som föregick detta beslut.
Vid en genomgång av AF´s församlings kyrkoråds (KR) och kyrkostämmas (KS) protokoll framkom följande:
1925. Bakgrunden till diskussionen om skolhusets vara eller icke vara var att KS redan i slutet av 1920 ansåg det önskvärt att ”kyrkogården kunde vinna en bättre ordning och förskönande utseende” vilket ledde till tillsättandet av en kommitté (fabrikör Klint, ingenjör Hjelm, arkitekt Westerberg, pastor Mannström och professor Lindman) med uppdrag att inkomma med förslag till åtgärder i den riktningen. Hur detta skulle genomföras fanns olika uppfattningar om. KR föreslog att en pristävling skulle utlysas. Ett antal församlingsbor befarade att en sådan skulle leda till alltför radikala förändringar som inte var önskvärda. Skolhuset var i det läget inte berört av diskussionerna.
Anledningen till att det tog fem år att åstadkomma ett förslag var att kommittén förhandlade med Stockholms stad om markbyte i syfte att tillgodose stadens behov av att bredda Adolf Fredrik kyrkogata. Sålunda avstod församlingen från en 5,1 m bred remsa i södra delen av kyrkogården och fick i utbyte en 15,1 m bred remsa av östra sidan åt Sveavägen. Denna förändring var av avgörande betydelse för de åtgärder som man avsåg genomföra. Först i januari 1925 kunde kommittén lägga fram sina förslag (i tryckt form KS´ handlingar 25 maj 1925). Förslaget omfattade sju olika åtgärdspunkter bl a ett nytt gravkapell (föranlett av gatubreddningen), kyrkogårdens inhängnad och skolhusets bevarande eller borttagande. Frågan om skolhuset bordlades och ärendet togs upp på nytt under november. Beslutet blev då att inte utlysa någon pristävling utan det uppdrogs åt KR att införskaffa anbud och genomföra förslagen.
1926. KR beslöt i mars att uppdra åt kyrkvärden, dir. Lagergrehn, att införskaffa ritningar och kostnadsförslag till restaurering av skolhuset.
På följande KR-möte i april presenterade Lagergrehn inkommet förslag innebärande omläggning av taket och en ny nedgång till källaren till en kostnad av 11 000 kr.
Förslaget förelades KS i maj med uttalandet ”Kyrkoskolehuset befinner sig i ett så vanprydande skick att något däråt omedelbart bör göras”. Olika meningar framfördes i ärendet på KS-mötet. Hr Sjöström ansåg att skolbyggnaden inte borde repareras utan att i stället skulle uppdragas åt KR att ansöka hos Byggnadsstyrelsen att riva byggnaden. Hr Lagergrehn önskade oberoende av beslut om kyrkoskolbyggnadens rivning att ett uthus till skolhuset skulle rivas. Hr Andersson menade att skolhuset inte kunde rivas förrän ungdomsverksamheten beretts nya lokaler. Beslutet blev att uthuset skulle rivas och att en framställning till Byggnadsstyrelsen om tillstånd att riva skolhuset skulle ingivas. En sådan avläts av KR juni. Det beslöts vidare att fattigvårdstyrelsen skulle få använda vindvåningen.
Byggnadsstyrelsen avslog ansökan om rivning vilket föranledde en livlig diskussion i KR. Hrr Hjelm och Klint ansåg att Byggnadsstyrelsen näppeligen kunde ålägga församlingen att bekosta en reparation medan hr Lagergrehn ifrågasatte KR´s rätt att inte följa Byggnadsstyrelsens avslag av rivningsansökan. Hr Johansson yrkade bordläggning och återremiss till KR. Hr Bruno ansåg restaurering önskvärd och efterlyste ett kostnadsförslag. Pastor Malmström föreslog att huset skulle användas för gamla och för ungdomsverksamhet. KR´s beslut blev att bordlägga frågan och anstå med rivningen samt uppdra åt en kommitté (pastor Malmström, hrr Bruno och Hjelm) att utreda lämplig och ekonomisk användning av skolhuset.
Kommittén infordrade utlåtande från professor Ragnar Östberg och slottsbyggmästare Emil Johansson vilka avrådde från rivning. Johansson uttalade att skolhuset oavsett kulturhistoriskt värde var fördelaktigt låta reparera och behålla för framtiden.
Vid KS möte i november redovisade kommittén att den var oenig. KS beslöt oavsett detta att acceptera Byggnadsstyrelsens beslut och att någon ny rivningsansökan inte skulle inges. Huset borde användas enbart för församlingsändamål. Vid ett följande möte några veckor senare uppdrogs åt KR att på nytt att inkomma med fullständigt förslag till skolhusets utnyttjande.
I december anmäldes att hrr Hjelm (undanbad sig omval) och Bruno (avflyttning) avgått. Vidare beslöts att uppta ett amorteringslån på 30 000 kr på 10 år för att finansiera reparationskostnaderna. Därefter kunde handlingar utsändas för anbudsgivning.
1927. En ny kommitté (Johansson, Lagergrehn och Klint) fick i uppdrag att handlägga frågans fortsatta beredning.
I mars beslöts att genomföra yttre reparation (tak, ytterväggar och stuprännor) och i maj intogs anbud på genomförande av dessa åtgärder.
I maj beslöt KS att huset skulle användas för ungdomsverksamhet och för fattigvårdsstyrelsen.
Ritningar och kostnadsberäkningar införskaffades och KS beslöt i november att uppdra åt KR att efter inhämtande av Byggnadsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets (RAÄ) yttrande att iståndsätta och inreda skolhuset. Kostnaden beräknades till 35 000 kr.
1928. Ritningar som utfördes av arkitekt Nils Hjorth godkändes av Byggnadsstyrelsen och RAÄ. Hjorth utsågs också till kontrollant. Fattigvårdsstyrelsen underrättades om planerna och tillstyrkte genomförande. Anbud lämnades av fyra byggmästare. Anbudet från byggmästare P.W. Gustavsson på 29 710 kr antogs.
När var det färdigt? Något svar har jag inte funnit. Varken slutbesiktning eller invigning finns beskrivna i protokollen, däremot godkändes slutlikviden till entreprenören vi ett KR-möte i november.
Frågan om gravkapellets öde genomgick inte samma uppslitande behandling. Även om en ny plats (i nordöstra hörnet) och en rivning utan återuppförande diskuterades blev enigheten stor om att uppföra ett nytt något större kapell med ett liknande utförande och på i stort sett samma plats som tidigare. En nybyggnad var nödvändig p g a av gatubreddningen. Även i detta fall anlitades arkitekt Hjorth. Kapellet slutbesiktigades i oktober 1927.
Något mer debatt blev det om inhägnaden. Syftet var att undvika trafik tvärs genom kyrkogården. Man diskuterade stensockel med järnstaket och om dessutom en häck skulle planteras innanför staketet. Om staketets höjd skulle vara 70, 85 eller 100 cm fanns olika åsikter, varför ett provstaket i trä med olika höjder tillverkades. Resultatet blev stakethöjden 105 cm och häck planterad på södra och östra sidorna av kyrkogården.
Källor
Stadsarkivet
Leif H.Eklund 2007