Värdshuset



Värdshuset kommer till

Med tiden blev tegelgroparna allt större och skämde naturen. Valentin Sabbaths motiv att köpa området för att anlägga karpdammar vann de styrandes gillande. På så sätt kunde de åtgärda ett störande ingrepp i naturen.

Det egentliga skälet var att anlägga ett värdshus i denna 1700-talets lantliga utkant av Stockholm. Läget var lämpligt eftersom resande passerade på vägen nedanför till Karlbergs slott, där hovet vistades periodvis efter branden 1697 då slottet Tre Kronor brann ner.

År 1717 bokfördes nu en gårdsanläggning med huvudbyggnad och två flyglar. Den sydvästra bestod av stall, loge och lador på den plats där Nikolaihuset senare byggdes. Flyglarna finns inte kvar. 



Karpdammarna tillkom senare, strax innan Sabbath gick bort 1720. På bilden ovan kan man orientera sig till var dammarna har befunnit sig i vår vardag genom att jämföra med Tilleus karta från 1733 (hämtad från Stadsmuseets Faktakälla). På kartan kallas anläggningen för Rinkeshof. Under 1700-talets första hälft fanns här tobaksland och grönsaksodlingar, som var så vanligt, så här i stadens närhet. På bergen ovanför låg flera av stadens kvarnar.

Gården Sabbatsberg bytte efter Sabbats bortgång ägare ett antal gånger. År 1724 köptes egendomen av munskänken Johan Friedrich Rinck. 

Huvudbyggnaden, en malmgård finns kvar än idag. Den blev år 1761 Sabbatsbergs kyrka och används än idag. Loftboden byggdes troligen under den tid Rinck ägde Sabbatsberg. I samband med att kyrkan byggdes om 1828 renoverades också loftboden. Troligen maskerades den med yttre paneler till att likna kyrkan. Loftbodens ursprungliga utseende återupptäcktes år 1949.


© Adolf Fredriks historiegrupp 2007 – 2016