Pariserträdgården


Pariserträdgården

På ovanstående bild från idag, ses Paristrädgården. Längst ner i vänstra hörnet syns taket på Spökslottet. Gatan framför är Drottninggatan, som går i nord-sydlig riktning. På andra sidan gatan syns gamla Kungliga Tekniska Högskolan och Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin. Rådmansgatan (i västlig riktning) går snett uppåt och slutar mitt på bildens överkant, där Upplandsgatan (förr Stora Gråbergsgatan) korsar. Parallellt och norr om Rådmansgatan (till höger i bilden) går Kungsstensgatan. Det vi ser är kvarteren Vega och Astrea. Kungsstensgatan och Teknologgatan tillkom senare.

För att beskriva Paristrädgården (som även kallades Lundbergs trädgård) behöver ytterligare ett kvarter läggas till, kvarteret Stjärnfallet (syns inte i höger del av bilden).  Egendomen slutade i norr längs nuvarande Observatoriegatan (som allra först kallades Parisgränd). 

När vi på detta sätt kan utgå från hur det ser ut idag, kan vi bättre föreställa oss vilket enormt stort område som Lundbergs trädgård en gång var. Den största tomten på Norrmalm. Med sin egen långa historia fram till idag. Totalt handlar det om 40 ha (40 000 m2). Detta var den största tomten i staden under flera århundraden. 


Med hjälpa av kopparsticket från år 1700 kan vi resa 300 år tillbaka i tiden. Denna bild är tagen från det motsatta hållet. Mitt i bilden syns två torn, längs en väg. Det är det som några årtionden senare skulle få namnet Rådmansgatan. Mitt i bilden syns två hus och en trädallé på en kortsidan till egendomen. Det är nuvarande Upplandsgatan. Den vänstra långa trädallén som pekar mot en väderkvarn vid horisonten är idag Observatoriegatan.

Bilden är troligen skapad  från Kungsklippan. I bakgrunden finns Observatorielundens väderkvarn Spelbomskan. Till höger syns nuvarande Tegnérlundens väderkvarn Barnhuskvarnen.   



Den äldste kände ägaren till denna imponerande stora egendom var en man vid namn Jakob Paris. Han var gårkock (värdshusägare) och levde under första halvan av 1600-talet. 

Drottninggatan slutade vid senare delen av 1600-talet vid övre Kungsbacken, det vill säga i korsningen till Tegnérgatan, före detta Trebackarlånggatan. Trakten var som synes mycket kuperad och var i stort öde.

I Torstensson tomtbok från 1663 omtalas en gård i hörnan av Gråbergs- och Rådmansgatorna. År 1685 omtalas den senare gatan som Rådmans Sahl. Niels Nilssons gata. Namnet hänvisar till den då nyligen avlidne rådmannen Nils Nilsson Empograrius, som ägde tomten och bodde på det som idag är Rådmansgatan 70A. 

Mer om Rådmansgatans historia finns att läsa i en särskild uppsats. Om rättsväsendet i Stockholm på 1600 och 1700-talen finns ytterligare en uppsats. 

Tomten Paris fick genom århundradena många olika ägare. Den köptes år 1714 av inspektören för Kungsträdgården, Lars Lundberg. Efter dennes död i mitten av 1700-talet, tog Johan Wolffgang Meijerhöffer över, även han inspektör för Kungsträdgården. Det är genom Tillei karta 1733 som tomten under lång tid kom att kallas för Lundbergs trädgård. Men även andra namn har förekommit. Förutom Pariserträdgården även Rådmansträdgården.



Trädgårdsmästaren Anders Wassberg var gift med en dotter till Lars Lundberg. Wassberg ägde egendomen på 1760-talet. Han begärde och fick tillstånd att utöka tomten i nordöstra hörnet för att ”öka regulariteten”. På ritningen ovan syns förändringen i korsningen av Parisgränd (nuvarande Kungsstensgatan) och Drottninggatan just där den idag byter namn till Norrtullsgatan.




Ovanstående är en detalj av en karta utgiven i koppargravyr 1733 av stadsingenjören Petrus Tillaeus. Här finns Lundbergs trädgård angiven. Kartan är roterad till att visa ungefär nord-sydlig riktning. I nordost ligger Observatorielunden med Spelbomskan. Norr om Lundbergs trädgård ligger två kända väderkvarnar, Stora Tisan [c] och Lilla Tisan [b]. Söder om Lundbergs trägård ligger ännu en väderkvarn, den tidigare nämnda Barnhuskvarnen [g]. 

Själva trädgården har ett antal planteringar och gångvägar. I norr finns en byggnad. På söder sida ser det ut som två mindre byggnader. På kopparsticket från år 1700 finns två tornliknande byggnader. Det kan vara samma som syns här på Tilleus karta.

Omedelbart öster om Lundbergs trädgård, på andra sidan Drottninggatan, finns dagens Schefflerska palatset, Spökslottet, med sina ekonomibyggnader norr och söder därom. Det byggdes omkring år 1700.


Efter att svärsonen Anders Wassberg sålt Lundbergs trädgård kom sonen Petter Lundberg att under en kort tid äga fastigheten. På grund av ekonomiska problem sålde sålde sonen i mitten av 1780-talet. Trädgårdsmästaren Edvard Lönngren köpte nu trädgården. År 1800 innehades tomten av trädgårdsmästaren Anders Holm. Han ägde den till sin död på 1820-talet. På tomten fanns då en större byggnad vid Observatorieplanen (vilket kan ses på Selanders karta från 1850).

Under flera århundraden hade tomten omgetts av plank. När grosshandlaren W. N. Burmeister övertog tomten på 1850-talet tomten togs planken bort.. 


1840 Sjögren Kungsstensgatan red


På bilden ovan, från 1840-talet, i hörnan Kungsstensgatan och Drottninggatan, ser man fortfarande ett plank, bakom vilket ligger Lundbergs trädgård. På den motsatta sidan finns den norra ekonomibyggnaden till Schefflerska palatset. Den byggnad, som senare, på 1860-talet, skulle få namnet Petissan, Teknologernas Café Petit. 

I boken ”Två gamla stockholmares anteckningar” berättar bröderna Selander, att strax nedanför Observatoriet, där de växte upp på 1850-talet, kunde de se en stor trädgård, begränsad av Drottninggatan, Parisergränd (Observatoriegatan), Stora Gråbergsgatan (Upplandsgatan) och Rådmansgatan. De kunde se en tvåvåningsbyggnad i herrgårdsstil och en större tobakslada.

På nedanstående karta från 1850, avbildad ur bröderna Selanders bok, finns intressant nog även gatorna inritade från 1920 (i rött). Ett stort antal gator tillkom under mellantiden. Rådmansgatan sammanknöts. Odengatan, Västmannagatan, och Dalagatan anlades. Parisgränd blev Observatoriegatan. Och två gator anlades i Lundbergs trädgård, Kungsstensgatan och Teknologgatan.



På kartan nedan över Stockholm från 1863 är Jakob Paris fortfarande ihågkommen, mer än två hundra år senare. På kartan står det inskrivet för hand att tomten en gång hette Paris efter före detta gårkocken (värdshusägaren) Jacob Paris och att han dog år 1669. 



På kartan, som visar Lundbergs trädgård, finns två planerade gator inritade, utan namn. Det skulle bli Kungsstensgatan och Teknologgatan. Kungsstensgatan, som fick sitt namn av närliggande kvarteret Kungsstenen, drogs fram på 1770-talet. Troligen skedde det under den senare delen eftersom gatan inte syns på Neuhauss ballongbilder från 1875. Däremot syns ett antal imponerande byggnader, mittemot Observatoriet, vid Observatorieplanen. De som bröderna Selander beskrivit. Men när de byggdes och av vem är inte känt. Rådmannen sägs ju ha bott på södra sidan.


Det allra viktigaste att notera vad gäller Lundbergs trädgård är kanske att sydöstra hörnet nu visar en anläggning med imponerande byggnader och omgivande park. Det Teknologiska institutet (senare Kungliga Tekniska högskolan) kunde flytta in samma år som kartan gjordes, 1863.  År 1810 fick tomten därför namnet ”Paris 1”.  Fortfarande 1863 hette kvarteret Paris, trots att avstyckning påbörjats till att bli tre kvarter. Kvarteren Astraea, Vega och Stjärnfallet skapades. Kvarteret Vega, där Teknologiska Institutet byggdes, kom att kallas för Stockholms Quartier Latin eller Kunskapens kvarter. Detta kvarter finns beskrivet i en särskild uppsats.

Den grekiska mytologiens Astaria, stjärnjungfrun var rättvisans gudinna. Kvarteren väster om Observatoriet hade namn som anknöt till stjärnhimlen (Stjärnfallet, Planeten, Kikaren).

Gatan som idag heter Teknologgatan skulle ha kunnat få en anknytning till denna stjärnvärld. Men Stadens namnkommitté sade nej, när intresserade tomtägare år 1881 föreslog att den ännu inte namngivna gatan skulle få heta Vegagatan. Gatan gränsade till kvarteret Vega i väster. Namnet Vega  anknyter till den ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Lyran. Dessutom hade Adolf Nordenskiölds återkommit från sin nordostpassage bara några år innan. Hans fartyg hette Vega. Namnet hade stark lyskraft också av det skälet. Det sägs att namnkommittén ansåg gatan vara för obetydlig.

Måhända hade Nordenskiölds bedrifter bleknat tre år senare. För år 1884 fick en ännu obetydligare gata detta namn. Gatan väster om kvarteret Karlavagnen fick nu heta Vegagatan.


På nedanstående bild ser vi hur det såg ut från Neuhauss ballong år 1875.


På Observatoriekullen byggdes Observatoriet 1751. På kullens nordöstra hörn kan man ana en tornförsedd byggnad, troligen Spelbomskan. Vid Observatorieplanen, mitt emot Observatoriet syns flera långa tvåvåningsbyggnader, som bröderna Selander beskrivit. Det nyuppförda Teknologiska Institutet syns med alla sina byggnader. Strax norr om dessa byggnader ses ännu en byggnad med mörkt tak. Bergsskolan flyttade in i denna byggnad år 1869. Idag finns Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin i denna byggnad.

Intressant att notera är att Lundbergs trädgård i övrigt synes obruten trots att tre nya kvarter styckades av under slutet av 1860-talet. 

Längs Rådmansgatan syns två flygelbyggnader, hopkopplade. Väster om denna finns idag en byggnad som uppfördes år 1953, ritad av Paul Hedqvist, för zootomerna, de som studerar anatomi. Under många år hade Aktiespararna där sitt kontor, i hörnan av Teknologgatan, med adressen Rådmansgatan 70A. Huset är under ombyggnation till att bli högklassiga bostadslägenheter.

Exakt på denna plats, Rådmansgatan 70A, lät rådmannen Nils Nilsson Empograrius i mitten av 1650-talet uppföra en stenbyggnad, som bostad för sig och sin familj. Bara några år efter hans död i början av 1680-talet började gatan kallas Rådmansgatan. Mer om detta i en annan uppsats.


Kvarteret Vegas historia finns också beskrivet mer i detalj i ytterligare en uppsats, Kunskapens kvarter. 

Om vi går tillbaka till år 1885 och betraktar nedanstående karta, kan vi nu se att de nya gatorna finns på plats. De nya kvartersnamnen Stjärnfallet, Astrea och Vega finns angivna, men även det ursprungliga namnet Paris, för säkerhets skull, 250 år efter att gårkocken Jacob Paris levde. 

Ja, historiens trådar är långa. 



Referenser

Dahlbäck, G: I medeltidens Stockholm, 1987

Ericsson, L.: Stockholms historia under 750 år, 2001

Hasselblad, Björn: Stockholmskvarter

Högberg, S: Stockholms historia, 2004

Sankt Eriks årsbok 1904, Norrtullsgatan och dess omgivningar, 1904

Selander, N & E: Två gamla stockholmares anteckningar, 1920

Sjögren, A: Drottninggatan genom tiderna, 1923

Stahre N.G.: Stockholms gatunamn, innerstaden, 1986

Stockholmskällan - vårt kulturarv på nätet

Stockholms stadsarkiv (SSA)

Stockholms stadsmuseums arkiv (SSM)

Wikipedia


Leif Stenudd 2015


© Adolf Fredriks historiegrupp 2007 – 2016