Kvarteret Vega

                                                Utsnitt av karta ur Meg Egelands bok En stump av Drottninggatan.


Farmis och Teknis i kvarteret Vega

 

Tidiga uppgifter (Torstenssons tomtbok 1663) anger att rådmannen Nils Nilsson Empogagrius köpte i huvudsak det område som numera utgör kvarteret Vega som då var trädgårdsområde och benämndes Páris (se särskild uppsats). På stadsingenjör Peter Tillaeus´ karta 1733 kallas området ”Lundbergs Trä gård”. I området runt omkring fanns odlingar av olika slag och en och annan malmgård. Det första stenhuset som byggdes var Schefflers malmgård (Spökhuset) ca 1700. Andra tidiga stenhus i närområdet var Barnhuset 1637-38 och Hårlemans malmgård 1710.

 

Drottninggatan 95A. Tekniska högskolan uppfördes för 1860 – 63 med Fredrik Wilhelm Scholander som arkitekt. Exteriören är kulturmärkt. Huset är ombyggt 1920, 1959 och 1977.

 

1825 bildades, genom Kungl brev, Teknologiska institutet som skulle utbilda välartade unga män i tekniska färdigheter. Undervisningen startade 1827 i lokaler i dåvarande kvarteret Sporren i det s k Modellkammarhuset i Klarakvarteren – en institution som hade sina anor från 1697 och Christoffer Polhem. Dit hänvisades Teknologiska institutet och blev kvar där till 1863. Det huset övertogs av Lantbruksakademien som hade sina lokaler där till 1954 då huset blev del av rivningsvågen i Klara. 1859 inköptes en tomt i kvarteret Páris (senare Vega) för 50 000 riksdaler av grosshandlare Burmeister. Kvarteret upptogs då av den s k Lundbergs trädgård. Lundberg var inspektor för Kungsträdgården. Trädgården omfattade då också marken fram till nuvarande Observatoriegatan. På den inköpta tomten byggdes det pampiga huset för teknologerna. Utöver Spökhuset och Observatoriet var det ännu glest med bebyggelse, man befann sig i Stockholms utmarker.

 



Scholander ritade huset utifrån de skisser som föreståndaren för Institutet Knut Styffe gjort. Det blev det mest moderna i Stockholm som den tiden kunde uppvisa. Det fanns rinnande vatten, avlopp, ”closetter”, samt ventilationsanläggning. Gasledningar var installerade och meningen var att hela huset skulle ha försetts med centralvärme via slingor i golvet. Av ekonomiska skäl var man dock tvungen att mura upp ett antal kakelugnar. Dessa försågs med ved via en hiss som gick upp genom huset. Byggnadsstilen är nyrenässans. En typisk Scholandersk detalj är den från taket utskjutande konsolgesimsen. Huset är exteriört ganska oförändrat. Några järnsmidesdekorationer har dock försvunnit.

 

Den södra flygeln byggdes 1876 till med en envåningslänga för kemiska laborationer. I den södra flygeln fanns privatbostäder. Styffe, som nu fått titeln överdirektör, förfogade på plan 3 över 14 rumsenheter inkl kök, korridorer och förrådsutrymmen.

 

1912 påbörjades byggnadsprogrammet för den nya tekniska högskolan vid Valhallavägen och överflyttningen skedde med början 1917 och pågick ända till slutet av 1950-talet. År 1930 flyttade biblioteket, vars boksamling växt från 17000 ex till 57000 och som de sista åren fick rymmas i sju små f d bostadsrum. Sist ut var avdelningen för lantmäteri som flyttade 1958.

År 1922 kunde den kemiska fackavdelningen flytta över. De lediga lokalerna togs då över av Kungliga Farmaceutiska institutet. Mer därom längre fram.

 

Vad kom efter Gamla Teknis?

Den stora fastigheten kunde rymma många andra mindre verksamheter.

Veterinärstyrelsen bröt sig loss från Medicinalstyrelsen 1947 och flyttade in i den norra flygeln med adress Teknologgatan 8 F men flyttade därifrån redan 1959. Samma adress hade universitetets genetiska institut inkl sitt biologiska laboratorium fr o m 1951. Samma år flyttade en arbetsgrupp inom Matematikmaskinnämnden in i 95A. Där konstruerades den första datorn, BESK, som behövde ett av de största rummen för att rymmas. Invigning ägde rum den 1 april 1954. Maskinen fanns där fram till 1962.

8F fanns från 1951 Psykiska institutet och från 1958 Sveriges psykologförbund.

Stockholms högskolas institut för konsthistoria flyttade 1948 från Spökslottet till 95A, plan 4. Från 1959 fanns på adress 95A också Pedagogiska institutet och delar av Universitets-förvaltningen.

Den norra flygeln har en lägre tillbyggnad som tillkom på 1920-talet. En hyresgäst där var Psykotekniska Institutet, som sysslade med testningar och anlagsprövningar inför utbildningar och yrkesval.

 

År 1978 flyttade dåvarande Universitets- och högskoleämbetet in i 95A. I och med att genetiska institutionen och övningslaboratoriet flyttade till Frescati kunde UHÄ efter ombyggnad 1985 – 86 disponera hela huset. Fem år senare moderniserades byggnaden med ny ventilation och datakanalisation vilket blev klart lagom till att UHÄ lades ner 1992. Efterföljaren, Verket för högskoleservice, fanns kvar ytterligare ett år.

 

Nästa hyresgäst var Utlänningsnämnden, som haft lokaler på flera håll, bl a i huset Kungstensgatan/Teknologgatan , m a o Gamla Farmis. Nämnden disponerade så gott som hela huset 95A, men kunde 1997 till följd av personalinskränkningar för en tid avstå från södra flygeln med adress Rådmansgatan 70.  Dit kom i stället Statens VA-nämnd och senare Rådet för europeiska socialfonden. År 2003 behövde Utlänningsnämnden åter samtliga lokaler. Nu gapar huset åter tomt. Tre privata företag hyr mindre ytor.

 

På adress Rådmansgatan 70A, i hörnet av Teknologgatan, uppfördes ett nytt hus. Arkitektuppdraget gick till Paul Hedqvist som ritade en byggnad i extrem 50-talsstil vilket bjärt bryter mot den övriga arkitekturen i kvarteret. Zootomiska institutet flyttade in 1956, därav namnet Zootis och senare benämnt Zoologiska institutionen. Huset var kopplat till Gamla Teknis södra flygel. Farmis hyrde souterrängvåningen och plan 1 för bibliotek, mikrobiologi och fysikalisk kemi fram till flyttningen till Uppsala. Zoologerna var kvar till 1985 då de flyttade till Frescati.


Därefter var huset tomt och byggdes om. In flyttade 1989 Statens konstråd tillsammans med Utrustningsnämnden för universitet och högskolor. Även Askölaboratoriet var en tid hyresgäst. Nästa hyresgäst blev Vasakronan som i fem år huserat i Stallet till Spökhuset. Både Konstrådet och Vasakronan gav sig iväg 1997 och året därpå tog de nuvarande hyresgästerna Aktieägarna över lokalerna.

 

Drottninggatan 95B. För Bergsskolans räkning uppfördes 1867 – 69 fastigheten med samma arkitekt som för Gamla Teknis.

 

Föreståndaren för Fahlu Bergskola, Viktor Eggertz, hade verkat för att en läroanstalt skulle anläggas i Stockholm.  Han förmådde Bergssocieteten att köpa tomten intill Gamla Teknis och ritningar utarbetades av Scholander med stöd av Styffe. År 1877 införlivades Bergsskolan med Tekniska högskolan dock inte utan komplikationer eftersom de båda cheferna Styffe och Eggertz var mycket energiska och envisa.

År 1896 införlivades Jernkontorets materialprovningsanstalt i högskolan och blev kvar där till 1920. Andra hyresgäster var Metallografiska institutet under åren 1920 – 35 som möjligen hade nytta av den kvarlämnade mineralsamlingen. Så ock av den Kvartärgeologiska avdelningen vid Geologiska institutet som fanns i huset till 1958.

 


Vad kom efter Bergsskolan?

År 1946 blev det plats även för Bergsskolan på KTH och Stockholms högskola hyrde in sig i Gamla Bergsskolan. År 1947 kom Institutet för slaviska språk med Ryska institutet till lokalerna och blev kvar där till 1971.

 

Vid slutet av 60-talet hade studenterna lämnat området och den nuvarande hyresgästen Lantbruksakademien kunde flytta in 1972. Ombyggnaden gick hårt fram i lokalerna och mycket av den gamla inredningen försvann. År 1990 företogs dock en ny ombyggnad så att biblioteket återfick något av den forna glansen. Akademien har en stor samling av äldre litteratur. För säkerhets skull finns ca 200 hyllmeter litteratur utgiven före 1850 i källaren i ett klimatrum som är brandskyddat.

 

Kungstensgatan 49 

Byggnaden uppfördes under tiden 1896 – 98 för Tekniska högskolans laboratorier för kemi. Arkitekter var F.G.A. Dahl och H.T. Holmgren.

 

Under tidigt 1800-tal hade diskussionerna inom apotekarkåren pågått hur man skulle kunna åstadkomma en förbättrad och mer standardiserad utbildning av apotekare i st för den som ägde rum lokalt på de större apoteken i landet. Innehavaren av apoteket Nordstjernan på Drottninggatan (bakom Norra latin, nu restaurant) Plagemann åtog sig att ta emot elever, för en avstämning av kunskaper och färdigheter, innan de genomgick examensprovet inför Sundhetsstyrelsen, motsvarigheten till Medicinalstyrelsen. Detta var en del av diskussionerna inom apotekarkåren till att den genom sin organisation Apotekarsocieteten beslöt att starta en skola i egen regi. År 1837 startade sålunda Pharmaceutiska institutet. Plagemann var f ö elev till J.Jacob Berzelius som stödde förslaget. Lokaler hyrdes på olika håll i staden under ganska primitiva förhållanden tills man genom insamling av medel inom kåren 1863 kunde bygga ett hus på den fem år tidigare inköpta tomten i hörnet av Upplandsgatan/Wallingatan. I dessa lokaler bedrevs undervisning fram till 1923. Statsbidrag hade utgått i viss utsträckning. År 1881 övertog staten helt ansvaret för driften.



Lokalerna blev med tiden otidsenliga och Apotekarsocieteten behövde fastigheterna för eget bruk. Stora planer på en nybyggnad fanns med finansiering saknades. I avvaktan på bättre tider ordnades med ett provisorium i lokalerna för Gamla Teknis fackskola för kemisk teknologi som då blivit lediga. Arrangemanget avsågs vara under tre år men det skulle dröja ända till 1968 innan nya lokaler kunde ordnas. Institutet omvandlades till farmacevtisk fakultet i Uppsala universitet. Flyttningen till BMC skedde successivt och var avslutad 1974.

 

Karaktären av provisorium var påtaglig under dessa 50 år. Byggnadsstyrelsen var med hänvisning till provisoriet återhållsam med lokalförbättringar. Kemilaborationerna ägde rum under förhållanden som knappast skulle accepteras numera och trångboddheten blev påtaglig ganska snart i takt med att studentantalet ökade. Därför fick man hyra in sig på olika håll i Stockholm (Kungsholmen, Frescati och i omgjorda privatvåningar i trakten). Ett värdefullt tillskott kom då två plan i Zootis nya byggnad kunde tas i anspråk för avdelningarna för fysikalisk kemi och mikrobiologi samt bibliotek.

 

Studentkåren hyrde länge lokaler på Rådmansgatan 69. I slutet av 60-talet fick man tillgång till en barack som uppfördes på gårdsplanen åt öster mot Gamla Bergsskolan. Den tillät i vart fall ganska hög ljudnivå utan att störa grannarna. Inte minst den nystartade studentorkestern Dragskåpet trivdes med detta.

 

Vad kom efter Farmis?

En grundlig ombyggnad av Gamla Farmis vidtogs och 1978 kunde UHÄ ta lokalerna i besittning. I baracken fanns då Enheten för pedagogisk utveckling till någon gång på 80-talet.

En kort tid huserade den nybildade Utlänningsnämnden i Gamla Farmis för att 1993 flytta över till 95A.

 

Därefter flyttade Rabénföretagen in med Rabén&Sjögren och Prisma. 1998 slogs dessa företag ihop med Akademibokhandeln och tidningen Vi och firman fick det nya namnet KF Media. Koncernen förvärvade år 2000 Norstedts Ordbok AB. KF-koncernens ledning och administration fick också plats. Porten mot Kungstensgatan är numera reservutgång och huvudingången är i stället mot gården med adressen Teknologgatan 8C. KF lämnade huset

Troligen 2003.

 

För närvarande finns tre olika hyresgäster: Statens haverikommission, Allmänna reklamationsnämnden och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.


------------------


Vid besök i lokalerna för tre år sedan kunde man konstatera att nästan inget gick att känna igen från farmistiden. Laboratorierna och hörsalarna var omgjorda till kontorsrum. T o m lukten av kemi hade man lyckats få bort. Endast trapphuset med de nötta trappstegen var bekanta.

 

Referenser

Meg Egeland. En stump av Drottninggatan. Books-on-demand, Visby 2005.

Ekström, Danielsson. Den farmaceutiska utbildningens historia i Sverige. Acta Universitatis Upsaliensis. 1987

Ericsson, Hansson, Jörgensen. Stockholm – historien om den stolta staden. Wahlströms 2002.

Byggnadsinventering 1987. Sydvästra Vasastaden.

 

Bildkällor

Meg Egeland, sid 1 – 3

Farmacihistoriska museets bildarkiv, sid 3 och 5.

 

Leif H.Eklund 2008

 

 

 

 

 

.

 

 


© Adolf Fredriks historiegrupp 2007 – 2016