Centrala öar



Blekholmen

var en liten ö som låg i Klara sjö mellan Norrmalm och Kungsholmen fram till början av 1700-talet. Namnet ”Blekholmen” är belagt sedan 1600-talet och antyder att man lade ut vävnader för blekning. Linnevävar tillverkades antagligen vid närbelägna barnhuset (jmf Barnhusgatan vid Norra Bantorget och Barnhusbron). På en gravyr från 1600-talets mitt kan man se utlagda tygstycken på den lilla ön. 

På en karta från 1733 har Blekholmen blivit en oval halvö, del av Norrmalm och här passerade den gamla Kungsbron. Genom landhöjningen och utfyllnad för Stockholms centralstation och Klaragasverket försvann ön och blev en del av Norrmalms fastland.

Blekholmsbron, - faret, - gatan, - stranden, - terrassen, - torget, - tunneln. – kopplet, - slingan.


Blekholmen finns också Finland i Helsingfors' skärgård, där den är hemmahamn för Finlands största segelbåtsförening, Nyländska Jaktklubben, NJK. 


Strömsborg

är en liten cirkelrund ö med tillhörande byggnad i Norrström mellan Centralbron och Vasabron.

Ett tidigare namn var Stenskär. Där fanns restaurang, badhus och kägelbanor. På 1740-talet köptes ön av handelsmannen Berge Olofson Ström, som där byggde ett hus. På en karta från 1796 ser man en grund och stenig omgivning till den delvis konstgjorda ön. Nuvarande byggnad invigdes 1897 och var ritad av Claes Grundström. 1929-30 byggdes huset om med Ragnar Östberg som ansvarig. Nu är det kontor i huset. 


Blasieholmen

saknar formell avgränsning men gränsar till vatten i tre väderstreck: Strömmen, Ladugårdslandsviken och Nybroviken. På land kan man räkna Stallgatan som gräns. 

Käpplingen är första kända namn, ökänt för ”Käpplingemorden” i slutet av 1300-talet. Albrekt av Mecklenburg tillfångatogs vid slaget vid Åsle nära Falköping 1389 av en koalition med Drottning Margareta och svensk adel. 

Därefter bildade den stora tyska befolkningen i Stockholm en slags hämndrörelse kallad ”Hättebröderna” som, möjligen med hjälp av sjörövarna Viktualiebröderna, utförde våldsdåd i staden. Ett antal betydande svenska borgare togs till fånga och låstes in i ett hus på Käpplingen. På natten brändes huset ner och ingen överlevde. 

Örlogsstationen framför slottet Tre Kronor flyttades på 1550-talet över till denna holme som därför fick heta Skeppsholmen. På 1640-talet började man anlägga ett örlogsvarv på nuvarande Skeppsholmen som då fick överta namnet. Det sägs att en orsak till flytten var att Drottning Kristina inte gillade utsikten från slottet över alla arbetsplatserna på och kring varvet. Där skulle hennes skyddslingar bygga adelspalats.

När och hur Blasieholmen fick sitt namn är osäkert, den fick länge heta Gamla Skeppsholmen. Blasius var ett manligt förnamn på 1500-talet, En stadsekreterare och redare vid namn Blasius Olsson Rask och en Blasius Dundej som ägde många fastigheter är möjliga namngivare.

Min favoritfastighet är Teatergatan 3 som ägs av stiftelsen Drottning Victorias Örlogshem. Örlogshemmet fanns först inhyrd vid Fersenska terrassen men genom en donation på 100.000 kr 1937 från Axel Axelson Johnson kunde fastigheten köpas. Wallmans salonger är hyresgäst. En övernattning för en obefordrad sjöman kostar idag 150 kr, lika med dagpenningen. På min tid (1959) var dagpenningen liksom övernattningspriset 2 kr. 

Den del av nuvarande Blasieholmen där Nationalmuseum ligger var tidigare en kringfluten holme vars äldsta kända namn var Myntholmen. År 1634 färdigställdes en kyrka där för amiralitetets räkning. Holmen kom därefter att kallas Kyrkholmen. Kyrkan brann år 1822. I samband med uppförandet av Nationalmuseum (invigt år 1866), utfylldes det smala kanalen som skilde Kyrkholmen från Blasieholmen. Åren 1865-67 uppfördes Blasieholmskyrkan. Den revs 1964.

Nuvarande Nybrokajen användes tidigt som ett område för mottagning och upplag av fisk kallat Sillhofvet. Beslutet att reservera området för hanteringen av fisk togs av stadsledningen 1789 och upphävdes först 1871. Kvarteret har fortfarande kvar benämningen. 


Skeppsholmen

kallades på 1100-1200-talet Wangsö efter ”vång” som betyder gärde. Ön bestod till stor del av kala bergsklippor. På den södra delen kunde man hålla betesdjur.

På 1500-talet kallades ön för Lustholmen och Gustav Vasa lät anlägga en trädgård och Erik XIV anordnade ofta fester där. År 1634 flyttade marinstaben från Blasieholmen till vad som blev Stockholms örlogsbas på Lustholmen. När marinens fartygsvarv flyttade ut ändrades namnet till Skeppsholmen. 

I samband med Skånska kriget 1675-79 flyttades flottbasen till den nya staden Karlskrona. Flottans arkiv blev kvar i Amiralitetshuset. När slottet Tre Kronor brann den 7 maj 1697 flyttades arkivalier från slottet dit. Ännu i mitten av 1800-talet uppfördes en rad nya byggnader för flottan. Flottan hade verksamhet på Skeppsholmen och Kastellholmen ända fram till 1968. Flottan hade ett eget postkontor för personal påmönstrade på fartyg till sjöss med officiellt hemlig vistelseort, Stockholm 100. På ön fanns också Stockholm 80 för marinstaben och bosatta på ön. Kungliga konsthögskolan övertog Båtsmanskasernen 1953, Moderna museet invigdes 1958 i exercishuset och Östasiatiska museet öppnades på 60-talet i gamla tyghuset. Numera har de också utställningar i bunkrarna inne i berget. Skeppsholmskyrkan (Karl Johans kyrka) uppfördes 1845-46 ritad av flottans egen arkitekt Fredrik Blom. Ett av nyklassicismens främsta monument i Sverige. Den är nu avkristnad, heter Erik Ericsonhallen och administreras av Stockholms sångarförbund. Teater Galeasen håller till i mindepartementet och Svensk Form i Sjökarteverket.

  

Kastellholmen

Det ursprungliga kastellet som på 1600-talet användes för ammunitionstillverkning och krutförråd exploderade 1845 och ersattes med det nuvarande Kastellet, ritat av Fredrik Blom. Huset som är byggt i rött tegel hade rum för officerare och vaktmanskap i två våningar och tornet med sitt ännu högre trapptorn har förblivit ett välkänt landmärke från sjösidan för Stockholm. Batteriet vid kastellets fot utrustades med åtta stycken tolvpundiga kanoner. En krutkällare byggdes en bit därifrån.

Ön var en egen stadsdel 1905-1934. Numera hör den till Norrmalm. Kastellholmen har också haft andra namn (Notholmen, Lilla Beckholmen och Skansholmen) men har kallats Kastellholmen sedan 1720-talet. Örlogsflaggan har vajat här sedan 1665 och anger att Sverige är i fred och att Stockholm inte är underkastad utländskt styre.

Enligt en arkeologisk inventering som utfördes av Statens fastighetsverk 2007 finns ett trettiotal skeppsvrak kring Skeppsholmen och Kastellholmen, några av dem är inbyggda i kajanläggningar och i Kastellholmsbron. Ett vrak kan man se med blotta ögat vid lågt vattenstånd, det ligger ett tiotal meter från Kastellholmens västra strand, nedanför Hantverksbostället.

Några ungdomar med skämtlynne lyckades den 17 maj 1996 byta ut den svenska örlogsflaggan mot den norska flaggan, med förmodad avsikt att Norge nu styrde Sverige. Flaggan togs skyndsamt ner och ersattes med den svenska tretungade flaggan. Man införde också förbättrad säkerhet mot obehörigt intrång till tornet. Hissandet och halandet av örlogsflaggan hanteras numera av högvakten.

Byggnader i alfabetisk ordning: Flaggkonstapelsbostället, Hantverksbostället, Kastellet, Kolskjulet, Skridskopaviljongen, Underofficersbostället.

Källor: NE, Stockholmskällan, Wikipedia


Torbjörn Lörstad 2012


© Adolf Fredriks historiegrupp 2007 – 2016