Bryggmästaren Abraham Westman


Abraham Westman

Abraham Westman, "bryggarkungen" kallad, levde mellan åren 1753 - 1802. Han var en av många män i familjen Westman, som sedan generationer drivit bryggerirörelse. Han gifte sig år1781 med sin kusin Elisabeth Westman, sin fars brorsdotter. De fick fem barn. De tre sönerna dog ogifta utan barn. Därmed dog släkten ut.

Abraham Westman var riksdagsman för borgarna. Detta med hjälp av dryga mutor. Under Gustav III:s tid var han ivrig rojalist. 1789 tycks han ha blivit revolutionär. Han var även aktiv i att försvara Thorild i tryggfrihetsåtalet mot honom.

Under förmyndarregeringens tid 1792 - 96 styrde friherren Gustaf Reuterholm. Han och hertig Karl var rädda för att en revolution skulle iscensättas och att Stockholms skulle komma att försättas i belägringstillstånd.

Polisens spioner inriktade sig av den anledningen på att bevaka de politiska klubbarna. I värdshuset Clas på Hörnet vid Surbrunnsgatan, Holländska Dyhn vid Österlånggatan, Träsket på nuvarande Eriksdalsområdet och Stockholms slott vid Regeringsgatan samlades man regelbundet. En av de mest fruktade var den westmanska klubben som värvade medlemmar på Riddarhustorget. Det var Abraham Westman och en annan av bröderna, Isaac, som var tongivande. I polisrapporerna angavs de som jakobiner. Snarare var de gustavianer. Reuterholm fruktade dessa allra mest.

Tidigare hörde vi talas om brodern Carl Westman, som efter år 1784 drev värdshuset Clas på Hörnet.

Abraham Westman blev även, precis som sin far Lorenz Westman, bryggeriålderman i skrået. Därtill var Abraham löjtnant i borgargardets kavalleri, Bellmans vän och beskyddare. Han var känd för att vara gästfri, rik och generös. Skalden Bellman hade redan funnits i hans föräldrahem när han växte upp. Det var få hem som Bellman frekventerade så flitigt som Abraham Westmans. Inte sällan finner man familjen Westman skildrade i Bellmans visor.

Hemmet var beläget vid Holländargatan, mittemot Adolf Fredriks kyrka, i kvarteret Grönlandet Södra. År 1798 köpte han även tomten norr om Wallingatan i kvarteret Grönlandet Norra.

Där började han omedelbart uppföra ett palats efter ritningar av arkitekten Carl Christoffer Gjörwell d.y. Ett tvåvåningspalats stod färdigt år 1801. Det var i gustaviansk klassicism/fransk empire och bestod av en bottenvåning, en låg mellanvåning (mezzanine) och en övervåning. Huvudingången var från Wallingatan. Porten omgavs av fyra doriska kolonner med en horisontell avslutning.

Abraham Westman Lorentzon arbetade troligen ihjäl sig. I det Westmanska palatset fick han aldrig bo. (Det finns samtidigt uppgifter om att huset var klart redan 1801 för inflyttning.) Han dog 1802, 49 år gammal. I bouppteckningen fanns upptaget ett oinrett stenhus. Änkan flyttade in 1803 i den delen som vette mot Drottninggatan. Hon disponerade totalt 30 rum i övervåningen. I östra halvan fanns ett mälthus för bryggeriet fram till 1828. I mellanvåningen bodde tjänstefolket, som bestod av ett fyrtiotal personer. Resten hyrdes ut. I bottenvåningen fanns butiker.

Abraham Westmans ena dotter Clara blev en av tidens firade skönheter. Bellman tillägnade henne flera verser. Hon gifte sig 1812 med kanslirådet Sven Anders Hedin. Hon kom att bli farmor till upptäcktsresanden Sven Anders Hedin. Som ogift ligger han begravd i Abraham Westmans familjegrav vid Adolf Fredriks kyrka.

Militärbefälhavaren för västra armén Georg Adlersparre hade palatset som revolutionshuvudkvarter under vårvintern 1809, Det var när Gustav IV Adolf avsattes. Då styrdes Sverige härifrån av en militär diktator under fyra månader. Palatset bevakades av flera hundra soldater och framför porten stod laddade kanoner.

År 1811 såldes palatset. Övervåningen köptes av Stora Amaranterorden som i sin tur hyrde ut lokaler bland annat till den preussiske ambassadören. De två andra våningarna köptes av brodern Isaac. Änkan Elisabeth bodde förmodligen i den nedre våningen fram till sin död 1830.

Det imponerande palatset såldes 1828 av familjen till Vetenskapsakademin, som byggde till en våning. Den Naturhistoriska samlingen, embryot till Naturhistoriska museet och Vetenskapsakademins bibliotek var med i flyttlasset 1931.

Staten trädde in som delägare år 1847. Palatset byggdes åter om och till. I början av 1870-talet flyttade Meterologiska centralanstalten, som idag heter SMHI. Naturhistoriska samlingarna flyttades ut 1915 till det nybyggda Naturhistoriska museet. 

I Vetenskapsakademins hus, som det kallades, bodde den berömde kemisten Jöns Jacob Berzelius. Han dog 1848. Nästa celebritet som flyttade in 1863 var Adolf Nordenskiöld. De var han som upptäckte nordostpassagen 1880.

Staten köpte år 1916 hela palatset. Ragnar Östberg ritade tillbyggnader som blev klara först 1923. Palatset fick nu fem våningar. Tandläkarhögskolan flyttade in. Medicinalstyrelsen (nu Socialstyrelsen) och Fångvårdsstyrelsen (nu Kriminalvårdsstyrelsen) ävenså.

När Tandläkarhögskolan, Käftis kallad, med ingång från Holländargatan, flyttade ut 1984 flyttade Länsarbetsnämnden och Arbetsförmedlingen in.

År 2002 tog Riksförsäkringsverket över efter omfattande ombyggnader. Även de har nu flyttat. Här finns idag kontor och lokaler för olika organisationer såsom Bacardi, Högsta förvaltningsdomstolen, IBM och Mackmyra Svensk Whisky.

Westmanska palatset, ägt av Vasakronan, är idag Stockholms enda bevarade stora privatpalats från 1800-talets första hälft. Det kostade 100 000 riksdaler att bygga! En otrolig summa på den tiden.



Referenser

Nordisk familjebok, Westman, 1921

Westerman, Riksförsäkringsverkets kvarter, 1993

Nordén, Sällsamheter i Stockholm Innerstaden, 1988

Egeland, En stump av Drottninggatan, 2005

Forsstrand, Carl Storborgare och Stadsmajoer, Hugo Gebers förlag, 1918

Westman, Sankt Eriks årsbok, Bryggarkungen, 1994 

Sydvästra Vasastaden Byggnadsinventering, Stockholms stadsmuseum, 1976



Leif Stenudd 2012

© Adolf Fredriks historiegrupp 2007 – 2016