Kvartersnamn


AF Entrèbild


Kvartersnamn 
från 1600-talet på Norrmalm
     


De militära ingenjörerna var 1600-talets stadsplanerare skriver Linnea Forsberg. 

Drottning Kristinas förmyndarregering satte fart på regleringen av staden och ville omgestalta den vildvuxna bebyggelsen på malmarna. Uppdraget gick 1636 till en av kronans fortifikationsofficerare, Olof Hansson, adlad Örnehufvud året innan. Det svenska lantmäteriets fader, Anders Bureus, vars uppgifter också innefattade att uppmäta städer och utforma stadsplaner, hade utbildat honom i ritnings- och ingenjörskonst. Den som i praktiken utförde uppdraget att avstycka västra Norrmalm var en av Örnehufvuds underlydande, Anders Torstensson. 

Kvarter betydde från början fjärdedel skriver Carl Magnus Rosell. Vidare enligt honom bestämdes tomterna med hjälp av mått, väderstreck och grannarnas namn. 

Kvarteren definierades officiellt: ”en jordfastighet som omfattas av fyra eller flera gator”. Det har jag tagit fasta på när jag lokaliserar kvarteren i skrift. Kvartersnamnen hade större betydelse och varaktighet än gatunamnen som lätt kunde ändras. Många av 1640-talets kvartersnamn används fortfarande inom samma områden som då.

Efter gaturegleringen på malmarna kring år 1641 skapade man ett överskådligare system, då fick byggnadskvarteren sina egna namn. De flesta tomterna på malmarna ägdes av staden och de boende betalade en årlig markhyra, tomtöre. Jämför med den nutida tomträttsavgälden. Dessa tomtören förtecknades i tomtöreslängder till en början utan kvartersnamn men med kvartersnamn på Norrmalm och Ladugårdslandet från 1649. Strid pågick om adelns privilegier, de ville ha skattefrihet även för sina hus i staden. Problemet växte genom att rika borgare adlades. Först i slutet av 1600-talet infördes allmän delaktighet i stadens kostnader för brand och renhållning. 

Norrmalm hette i äldre tider Norremalm eller Norra Malm skriver Björn Hasselblad. Norra Malmen uppdelades i Västra malmen och Östra malmen som inte får förväxlas med Östermalm som ju då hette Ladugårdslandet. Gränsen mellan dessa två malmar gick på Brunkebergsåsen längs vad som idag är Malmskillnadsgatan. På Västra malmen sattes ut spiror (kungliga officiella stolpar) som markerade var den nya huvudgatan Drottninggatan skulle dras.


Några principer styrde valet av kvartersnamn: 

Topografi inkl. växtlighet

Verksamheten eller personer 

Tomtägare 

Heraldiska namn


Först i samband med tillkomsten av Vasastaden under senare delen av 1800-talet finns en klar övergång till namn av kategorikaraktär på Norrmalm. Dessa har i många fall anknytning till området som stjärnbilder i närheten av Observatoriekullen, till blommor vid den gamla Bergianska trädgården längs Odengatan och till porslinstillverkning kring Rörstrandsgatan.


Urval av kvartersnamn inom västra Norremalm

Apeln   

Apelbergsgatan – Drottninggatan – Klara Norra Kyrkogata – Olof Palmes gata

En version är att kvarteret fått sitt namn efter räntmästare Jonas Persson, adlad Apelberg som var bosatt i trakten i mitten av 1600-talet. En annan version är att det på 1600-talet fanns gott om äppelträd i denna lantliga trakt.  


Bryggaren   

Apelbergsgatan – Klara Norra Kyrkogata – Kungsgatan – Målargatan

I området hade Mickel Jonsson sin bryggaregård.


Fyrkanten   

Apelbergsgatan – Luntmakargatan – Sveavägen – Tunnelgatan

Namnet nämns första gången 1649. Namnet förklaras genom kvarterets form.


Oxhuvudet   

Apelbergsgatan – Kungsgatan – Malmskillnadsgatan – Sveavägen

Namnet på bägge kvarteren tillhör de äldsta på Norrmalm och antas syfta på stjärnbilden Oxen men också på den kreaturs- och spannmålshandel som i äldre tid bedrevs på den plats som nu heter Hötorget.


AF Nordnordväst

 

Svärdfisken   

Apelbergsgatan – Drottninggatan – Holländargatan – Olof Palmes gata

Namnet kommer troligen från en stjärnbild från södra stjärnhimlen, nr 95 Dorado. Det närbelägna kvartersnamnet Vargen är också från 1650 och har fått sitt namn från samma stjärnhimmel.


Träsket   

Adolf Fredriks Kyrkogata – Luntmakargatan – Sveavägen – Tunnelgatan 

Att namnet finns just här är lite förvånande eftersom sjön Stora Träsket låg en bra bit åt nordost på åsens östra sida. Terrängen inom detta torde även ha varit träskarkad.


Vargen   

Adolf Fredriks Kyrkogata – Olofsgatan – Sveavägen – Olof Palmes gata

Namnet torde vara frän stjärnhimlen, nr 45 Lupus. Området låg dock i dåtida Stockholms norra utkant så påhälsning av varg kan ha förekommit.


Vinkelhaken   

Apelbergsgatan – Drottninggatan – Holländargatan – Kungsgatan

Namnet förklaras av kvarterets form på samma sätt den närbelägna Fyrkanten.

Numera är kvarteret rektangulärt efter kvartersdelningen i samband med Kungsgatans framdragande.


* * *


Lagern   

Klara Norra Kyrkogata – Kungsgatan – Olof Palmes gata – Vasagatan

Det hette i början Lagerbusken och Lagerbärsträd. Dess närmaste grannar Pilen och från yngre tid Hasseln förmodas syfta på den tidigare vegetationen i området.



AF Mittväst

 

Pilen   

Bryggargatan – Gamla Brogatan – Klara Norra Kyrkogata – Vasagatan

Namnet nämndes 1651 som ”vid Munklägersgatan” och harmonierar därmed med kvarteret Apeln från samma tid. Syftar troligen på vegetationen området.

Denna del av Klara präglades av sin närhet till vattnet.  


* * *


Björnen, Loen och Tigern

Söder om Klara kyrka, längs Drottninggatans västra sida från Herkulesgatan till Fredsgatan via Karduansmakargatan och Jakobsgatan.

Karduansmakare var en garvare som tillverkade dyrt skinn för praktvaror t ex sadlar med metallinläggningar.

Dessa kvarter tillhörde de mer attraktiva på västra Norrmalm. I kvarteret Loen fanns 1643 tre karduansmakare registrerade. Rörligheten var inte stor i dessa kvarter; innehavet gick i arv från far till son bland ägarna: statliga tjänstemän, burgna borgare och hantverkare. 


AF sydväst



Urval av kvartersnamn inom östra Norremalm

Italien Större   

Birger Jarlsgatan – Jutas Backe – Regeringsgatan – Snickarbacken

Ursprungliga namnet var Italienaren eller Italianen vilket på Tillaeus karta ändrades till Italien Större och Mindre. Endast Italien Större finns nu kvar. Möjligt ursprung från arkitekttermen italian, en vid takbyggnad bruklig anordning. En annan möjlig förklaring är att någon person med latinsk härstamning var bosatt där vid tiden för namngivningen.


Kåkenhusen   

Brunnsgatan – Kungsgatan – Norrlandsgatan – Regeringsgatan

Kvarteret antas inte syfta på ordet kåk = skampåle även om detta redskap förekom i trakten i gamla tider. Namnet torde syfta på Jöns Kock som var husägare inom området på 1600-talet.



AF nordost

 


Torkan   

David Bagares gata – Drottninghusgränd – Johannesgatan – Regeringsgatan

Se förklaring nedan under Vätan.


Vätan   

David Bagares gata – Regeringsgatan – Smala Gränd – Snickarbacken 

Namnet Torkan finns belagt sedan 1649 och får liksom det samtida Vätan sitt namn från terrängförhållandena längs Rännilen. Nere i den sanka marken vid åbädden låg Vätan, högre upp på Brunkebergsåsen låg Torkan.


Väderkvarnen   

Brunngsgatan – David Bagares gata – Malmskillnadsgatan – Regeringsgatan

Namnet erinrar om den på Brunkebergsåsen belägna väderkvarnen Erlandtskan.


* * *


Kvasten   

Biblioteksgatan – Jakobsbergsgatan – Mäster Samuelsgatan – Norrlandsgatan

Kvasten ligger norr om kvarteret Skären vilket kan ses som en sjöfartsterm, en kvast bör stå på ett skär som vägledning för sjöfarande.


Skären   

Biblioteksgatan – Mäster Samuelsgatan – Norrlandsgatan – Smålandsgatan

Ett av de äldsta kvartersnamnen på Norrmalm. Det erinrar om sjöfarten i äldre tider på inre delen av Ladugårdsviken. Smålandsgatan hette tidigare Skiärekarlsgatan.


AF Nordost mitt



Skravelberget Mindre   

Birger Jarlsgatan – Hamngatan – Norrmalmstorg – Smålandsgatan

Namnet påminner om de tidigare topografiska förhållandena intill Packaretorget, nuvarande Norrmalmstorg. På Östermalm, öster om Birger Jarlsgatan ligger Skravelberget Större.


Vildmannen   

Biblioteksgatan – Jakobsbergsgatan – Lästmakargatan – Norrlandsgatan

Möjligen är namnet inspirerat från den heraldiska figur som förekommer i Lapplands vapen. Landskapet Lappland som administrativt begrepp var nyligen skapat. Den heraldiske vildmannen sågs första gången på ett mynt som präglades till Karl IX kröning 1607.


* * *


Arbetet med denna text har fått mig att alltid intressera mig för kvartersnamnen vid mina dagliga Stockholmspromenader. Min rekommendation till läsarna är att göra sammaledes. Mycket lärorikt. Det lär vara bara i Sverige och i centrala Helsingfors som man markerar kvartersnamnet på gatuskyltarna.



Referenser

Forsberg, Linnea: Stormaktstidens Stockholm tar gestalt. Stockholm 2001.

Hasselblad, Björn: Stockholmskvarter. Stockholm 1979.

Helsingfors stad: Namnen i staden, Helsinki planer 2010:6.

Rosell, Carl Magnus: Kvarterens historia. Blick Stockholm då och nu, Stockholms stadsmuseiförvaltning 2004/2005.

www.stockholmskallan: Jämför kartor


Torbjörn Lörstad 2016



 


© Adolf Fredriks historiegrupp 2007 – 2016